Det 60:e president- och kongressvalet i USA är i full gång, och avgörande policyförslag har redan seglat upp. Men hur mycket påverkas egentligen marknaden av vem som tar hem segern? Här listar Formues chefsstrateg Michael Livijn fem nyckelområden i valet som kan påverka marknaden.
Få människor har väl missat det faktum att det drar ihop sig till presidentval i USA den 6 november. Förutom det valet är även kontrollen över Kongressen, alltså Senaten och Representanthuset, i spel. Det betyder att ett antal olika kombinationer kan inträffa, antingen att den ena sidan tar hem alla tre (s.k. ”Clean sweep”), eller ett ”delat” Washington. En högst personlig reflektion är att svensk media nästan tar bevakningen på större allvar än ett svenskt val. Jag vet inte hur det ser ut i resten av världen, men misstänker att valet får en del uppmärksamhet där också. Ännu en reflektion är att fokus nästan uteslutande ligger på personerna Trump/Harris, vad jag saknar lite är vinkeln vilken politik de kommer att föra. Mycket av det jag sett från valkampanjen hittills handlar om så kallad negative campaigning, alltså hur dålig, inkompetent eller ”weird” den andre kandidaten är, snarare än att lyfta fram det man själv står för. Möjligen är jag fast i jura-perioden, men jag gillar tanken att veta vad jag röstar på snarare än på vem.
I det här fallet är det dock helt irrelevant, eftersom jag inte får rösta i USA. Vad som dock inte är irrelevant är potentiella marknadsimplikationer beroende på vem som till sist tar hem det, och det hänger som sagt även på utfallet i kongressvalet. På det området är det som sagt lite tunnare, fast mitt i all pajkastning har ändå en del policyförslag slunkit igenom, även om de inte är huggna i sten. Finns det några slutsatser att dra från dessa förslag? Låt oss titta:
- Bolagsbeskattning. I nuläget ligger denna på 21 procent och här skiljer sig Trump/Harris åt, Trump vill sänka skatten till 20 procent (15 procent om möjligt) medan Harris vill höja till 28 procent. Allt annat lika innebär en lägre bolagsskatt en högre avkastning på investerat kapital och kan således öka attraktiviteten för amerikanska aktier (och även dollarn, via utländska inflöden). Potentiellt kan det därför öka alternativkostnaden att investera i obligationer och därmed skapa ett tryck uppåt på räntorna. Omvänt gäller för en höjning. Eventuella förändringar i bolagsskatten måste dock passera Kongressen och en delad sådan innebär troligen status quo.
- Tullar/tariffer. Trump har förslagit tariffer på alla importerade varor på mellan 10 till 20 procent och 60 procent på kinesiska varor. Hans förra presidentperiod karaktäriserades också av tullar, framför allt mot Kina, men även för europeiska varor. Harris har inte haft några konkreta förslag i denna fråga, fast nuvarande administration (där hon är vicepresident) införde så sent som första augusti i år högre tullar på kinesiska elbilar (från 25 procent till 100 procent), solceller (från 25 procent till 50 procent) och lithium-ion batterier (från 7,5 procent till 25 procent). I teorin är tullar/tariffer positivt för dollarn, i praktiken var utfallet mer oklart under Trumps förra presidentperiod.
- Regleringar. Antalet ekonomiskt viktiga regleringar under Trumps förra period var klart lägre än för både Obama och Biden, enligt en studie från George Washinington University. Om det är en guide kan tillväxten i nya regleringar väntas bli mindre under Trump än Harris. Det hänger även på hur Kongressen kommer att se ut. Marknaden ser mindre regleringar som positivt, speciellt aktiemarknaden, vilket i sin tur även innebär en potentiellt starkare dollar.
- Industrialisering. Båda parter vill att tillverkningsindustrin ska växa i USA, efter att den minskat under en lång tid. Biden och Trump har försökt via subventioner och tullar/tariffer att öka tillverkningsindustrin, men resultaten har varit magra. Ett av hindren för detta är den starka dollarn, som speciellt Trump lyfter fram som ett problem, ”we have a currency problem”. Och så länge dollarn är stark blir det svårare för USA att konkurrera globalt. Ovanstående punkter (igen, beroende på hur valet faller ut) pekar i flera fall mot en bibehållen eller starkare dollar.
- Statsfinanser. Oavsett vem som vinner ser USA:s budgetunderskott ut att fortsätta. Senaste gången USA hade ett budgetöverskott var på 1990-talet. Med tanke på att statsskulden är över 100 procent av BNP kan fortsatta underskott både försvåra möjligheten att genomföra politik (ränteutgifterna blir allt större som andel av statsbudgeten) och skapa ett tryck uppåt på räntorna (investerarna kräver en högre riskpremie för låna ut pengar till USA), vilket i sin tur kan sätta press på amerikanska statsobligationer.
Fast hur mycket påverkar egentligen politiken marknaden? Där går meningarna isär, vissa hävdar att den är förutsättningen för utvecklingen, andra att marknaden fungerar trots politiken snarare än på grund av den. Det är en diskussion jag väljer att runda, fast jag kan ju konstatera att över tid så verkar marknaden fylla sin funktion, att skapa avkastning, oavsett vem som är president:
Källa: Macrobond
Möjligen får vi skänka en tanke till George W. Bush, som lyckades pricka in både IT-bubblan och finanskrisen under sina år i Vita huset, i övrigt är det bara positiva resultat. Återstår att se om det gäller efter den 6 november också, i alla fall kommer det att bli ett spännande val att följa!