De senaste veckorna har varit minst sagt tumultartade. Handelskriget mellan USA och resten av världen, fast kanske framför allt mellan USA och Kina, har rasat vidare och med det även marknaderna. Det är genuint svårt att hänga med i alla svängar, utspel, tolkningar och rena rykten. Vilket förstås även gäller för marknaderna, som haft nästan groteska svängningar intra-dag, vilka styrs av allt annat än fundamenta. Med berg-och-dal-bana på de amerikanska börserna kan tjäna som ett exempel på en miljö som knappast kan betraktas som rationell, onsdagens vändning efter utspelet om 90 dagars paus på införandet av tullarna är ett annat. Allt givetvis ackompanjerat av ett massivt informationsflöde. How to make sense of it all?
Jag har förmodligen färre svar än de allra flesta på hur det hela kommer att spela ut, och för vad det är värt så är ytterligare en tolkning knappast vad som behövs, eller för den delen efterfrågas. Däremot anser jag att det åtminstone finns en anledning att titta lite på förutsättningarna för att på så sätt ha någon sorts form av ramverk att förhålla sig till när turbulensen rullar vidare. Så, vilka är dessa? Jag ser fyra faktorer:
- Tullarna/handelskriget i sig självt. På ena sidan har vi USA, på den andra resten av världen (även om det ser ut som Kina är huvudmålet). I centrum står responsen från övriga, och där har Kina/EU svarat med samma mynt, alltså höjda tullar. Många andra länder står enligt Vita huset på kö att förhandla. Det innebär spelteori på hög nivå.
- Utfallet från tullarna. Här saknas många svar, då det kommer att dröja ett tag till innan de ekonomiska effekterna slår igenom. Det är dock otvetydigt att framåtblickande indikatorer som konsumentförtroendet och bolagens framtidsutsikter har tagit sig en rejäl törn. Det i sin tur borgar för att ekonomierna, både USA:s och övriga, troligen kommer att bromsa in framöver.
- Responsen på utfallet. Skulle det bli en ekonomisk inbromsning står både penning- och finanspolitiken till buds att möta effekterna. Narrativet fokuserar mycket på tullarna i sig (54% eller 84% eller 145%, vad bli nästa steg?) fast det är det faktum att de oavsett storlek förstör efterfrågan och höjer priserna som till sist blir utfallet. Och ett bortfall av efterfrågan innebär lägre ekonomisk aktivitet allt annat lika. Då behövs någon form av stimulanser, och jag förutsätter att det räknas och funderas hos både centralbanker och regeringskanslier världen över i nuläget.
- I en fri (nåja) roll på mittfältet: Det är ställt utom alla tvivel att den knappast gillar vad den ser. Volatiliteten är på de högsta nivåerna sedan pandemin och utfallsrummet nästan oöverblickbart, vilket de stora dagsrörelserna är ett kvitto på. Samtidigt kan också marknaden agera som en strömbrytare och/eller katalysator (därav min åsikt att den har en (halv)fri roll i det hela).
Dynamiken mellan dessa fyra är minst sagt komplex. Trump blinkade först, troligen till viss del beroende på marknadsutvecklingen, där specifikt de sista dagarnas rörelser på ränte/kreditmarknaderna var avgörande. Fryser och/eller krackelerar de marknaderna blir det problem, och därtill problem som är potentiellt större än tullfrågan. Som synes är det en spelplan med många variabler, och de senaste veckornas utveckling har med all tydlighet visat hur svårt det är att hantera den. Alla inblandade (Trump/USA, regeringar världen över, centralbanker, marknaden) försöker förutspå nästa drag, och det är hart när omöjligt att förutspå när och från vem det kommer. Oavsett detta, ”ramverket” ovan är åtminstone mitt sätt att försöka förstå situationen. Jag lär få anledning att återkomma i ämnet!