Entreprenörskap har lagt grunden till många förmögenheter. Även om företaget nu är sålt och tillgångarna realiserade är många fortfarande intresserade av att etablera en ny verksamhet. Juridik är sällan huvudskälet till att starta något, men väldigt ofta kan en bra hantering av juridiken vara helt avgörande för att lyckas. Vi har sammanställt några av de viktigaste punkterna du bör tänka på.
När man startar en ny verksamhet är det oftast andra saker än juridik som står i huvudfokus. Men det finns flera juridiska frågor som är viktiga att tänka på och hantera på rätt sätt redan i etableringsfasen. Vår artikel kan inte täcka in allt, och det i sig är kanske en viktig signal. I den här fasen är det nämligen viktigt att prioritera de mest betydelsefulla sakerna.
Ämnet är naturligtvis intressant för dig som själv tänker starta ett nytt företag, men flera av råden kan vara lika användbara för dig som funderar på att investera i andras verksamhet. Att hantera de här sakerna på ett bra sätt kan som sagt ha stor betydelse för risken i din investering.
1.
Bolagsform
Hur man ska organisera sin verksamhet är en grundläggande fråga. Val av bolagsform får betydelse för många praktiska och juridiska förhållanden, såsom ansvar, risker, skatter samt möjligheter och tillgång till avkastning, för att nämna några. Om vi tittar på statistiken är enskilda firmor och aktiebolag de vanligaste bolagsformerna. Vad som passar bäst för just din verksamhet måste alltid bedömas utifrån din situation. Med dagens krav på aktiekapital om 50 000 kronor, som enligt liggande lagförslag kan sänkas det till 25 000 kr, (lagförslaget föreslås träda ikraft 1 januari 2020) är nog aktiebolag att föredra i de flesta fall. Från och med 2019 sänks också bolagsskatten till 20,6 procent i 2 steg fram till 2021. I texten utgår vi från att verksamheten drivs genom ett aktiebolag. Inte minst är det begränsade ansvaret för ägarna i aktiebolag skäl nog för många att välja denna bolagsform. Notera dock att styrelse och ägare kan bli personligt ansvariga för bolagets skulder om reglerna om att göra en så kallad kontrollbalansräkning inte följs när bolagets aktiekapital har förbrukats till mer än hälften på grund av förluster.
2.
Finansiering och ägarstruktur
Det nystartade företagets finansieringsbehov täcks i regel genom kapitaltillskott från ägarna. Men hur ska man få in kapital för att finansiera tillväxt och utveckling?
För investerarnas del är det en fråga om vilken investeringsform som är mest ändamålsenlig. Ska kapitalet tillföras som aktiekapital? Eller ska kanske kapitalet helt eller delvis skjutas till i form av lån? Och, inte minst: ska kapitalet hämtas från bolag ägt av investeraren eller från investerarens privata tillgångar? Lån mellan två bolag som ägs av samma privatperson kan vara otillåtna enligt det så kallade låneförbudet i aktiebolagslagen. Låneförbudet gäller inte lån mellan två bolag inom samma koncern, t.ex. mellan ett moder- och dotterbolag. Inom en koncern kan bolagen också ha möjlighet till skattemässig resultatutjämning så att förlust i ett bolag kan kvittas mot vinst i ett annat bolag inom koncernen vid beräkning av skatten. I en koncern kan ägandet struktureras så att rörelsen drivs i ett dotterbolag som ägs av ett holdingbolag. Vinster i dotterbolaget samlas upp i holdingbolaget och skyddas i händelse av t.ex. att dotterbolaget går i konkurs.
Hur kapitaltillförseln sker, och från vem, påverkar investerarnas och andra aktieägares rättigheter i bolaget, den skattemässiga hanteringen av vinst/förlust samt vilken ekonomisk risk investeraren löper. Till exempel kan en privat investerare som investerar i form av eget privatägt kapital göra avdrag för en eventuell realiserad förlust på investeringen. Förluster på såväl aktiekapital som lån och aktieägartillskott som investeraren har satsat i bolaget är avdragsgilla i den privata deklarationen. Privatpersoner som köper aktier vid nyemission eller vid bolagets bildande får, om vissa förutsättningar är uppfyllda, göra ett investeraravdrag i den privata deklarationen som kan minska skatten med 15 procent av det satsade kapitalet.
3.
Aktieägaravtal
När det rör sig om flera aktieägare är det viktigt att förvissa sig om att de har tydliga och förutsägbara spelregler sinsemellan. Aktiebolagslagen innehåller en rad bestämmelser som reglerar förhållandet mellan aktieägare, men lagens lösning passar inte alla. På många områden både kan och bör aktiebolagslagen kompletteras (eller frångås) genom ett avtal mellan aktieägarna.
Ett aktieägaravtal kan reglera flera olika förhållanden, allt beroende på vilken typ av företag/verksamhet det rör sig om, och på hur aktieägarnas behov ser ut. Vissa saker är emellertid alltid aktuella att reglera i ett aktieägaravtal:
- Styrelsepost:ska aktieägarna ha en post i bolagsstyrelsen?
- Rösträttsregler:ska det vara strängare majoritetskrav vid viktiga beslut i företaget?
- Handelsbegränsningar:ska det finnas restriktioner för när och till vem aktieägarna får lov att sälja aktierna?
- Konkurrensförbud:ska det under den tid parterna äger aktier vara förbjudet för parterna att bedriva konkurrerande verksamhet? Ska det finnas sådana restriktioner även under en begränsad tid efter aktierna överlåtits?
- Tag-along och drag-along:ska aktieägaren vara skyldig eller ha rätt att sälja sina aktier om en bestämd andel av företagets övriga aktier överlåtits?
- Exit:ska det finnas mekanismer som reglerar aktieägarnas möjlighet att kräva inlösen av sina aktier?
Det är viktigt att ha klart för sig att flera beslut som fattas i ett företag kan vara bolagsrättsligt giltiga och därmed bindande även om de strider mot bestämmelser i aktieägaravtalet. Tänk därför på att ett aktieägaravtal alltid bör reglera sanktionsmöjligheter gentemot en part som inte håller avtalet. Annars blir aktieägaravtalet snabbt bara en pappersprodukt, och inte ett effektivt styrinstrument för aktieägarna.
4.
Skydda tillgångarna
I ett nystartat företag kan så kallade immateriella tillgångar utgöra en väsentlig del av tillgångarna. Lite förenklat avser vi då värdet på bra och i viss utsträckning unika tankar och idéer. Om företaget har sådana tillgångar, och det är möjligt att skydda dessa genom formell registrering, bör detta göras. Immateriella rättigheter som kan registreras är till exempel varumärken, patent och domäner.
Många gånger har dock varken idé eller koncept kommit så långt att det går att skydda rättigheterna genom formell registrering. Många immateriella tillgångar, som till exempel affärshemligheter, finns det heller inte möjlighet att registrera. För detta krävs andra åtgärder.
I samarbeten med potentiella investerare, andra aktieägare och anställda är det minst lika viktigt att försäkra sig om att idén inte missbrukas eller stjäls. I sådana situationer kan det bli nödvändigt med ett sekretessavtal mellan aktieägare och med leverantörer, liksom tystnadsplikt i anställningsavtal. Att företaget skyddar sina tillgångar på ett betryggande sätt är naturligtvis också av stor vikt för en presumtiv investerare. Ofta är ju grundarens idé den största tillgången i ett nystartat företag.
5.
Relevanta regelverk och viktiga kontrakt
Anställningsavtal, incitamentsprogram för nyckelanställda, optionsavtal, leverantörsavtal och hyresavtal är några exempel på andra viktiga juridiska förhållanden som bör vara i ordning i ett tidigt skede. Tyvärr är det inte ovanligt att man tar lite för lätt på de här frågorna vid starten, något man kan komma att ångra senare.
Utöver en räcka avtal är det också en omfattande lagstiftning att hålla ordning på. Som regel är aktiebolagslagen, bokföringslagen, årsredovisningslagen, mervärdeskattelagen, inkomstskattelagen, och arbetsmiljölagen centrala för de flesta företag. Dessutom gäller speciallagstiftning för vissa branscher, till exempel konsumentköplagen för butiksverksamheter eller tekniska krav för produktionsföretag. Ett gott råd är att ha överblick över vilka regler som gäller för just din verksamhet, och skaffa dig kunskap om de viktigaste bestämmelserna. Det går nämligen inte att hävda att du inte kände till gällande lagar och regler. Då har du förlorat redan från starten.
Detta är bara några av de saker du bör tänka på när du startar eller investerar i en ny verksamhet. Det har som tur är blivit mycket enklare att grunda och registrera företag. Det finns digitala lösningar som förenklar registreringen av varumärken och det finns en uppsjö av mallar och exempel på internet. Det kan likafullt vara en bra idé att söka råd av en jurist för att förvissa dig om att du har tänkt på allt och att du valt den mest optimala lösningen. Med ett bra juridiskt ramverk är sannolikheten för att lyckas ännu större.
Få insikt, direkt i din inbox!