Även i de långsiktiga prognoserna för reporäntan, bortom år 2020 ligger prognoserna på låga 2,8 %. Detta innebär att FED ledamöterna inte tror att en långsiktig tillväxt på 1,8 % generar en inflation i linje med målet på 2 %.
Även om det finns strukturella skäl till varför inflationen är låg just nu kommer effekten av dessa faktorer minska på längre sikt. Vill centralbankerna i väst uppfylla målen om 2 % inflation på kort sikt behöver ekonomierna drivas upp i en temporärt högre tillväxt som sannolikt inte är långsiktigt uthållig men som snabbare kan leverera den högt eftersökta inflationen. De viktigaste ekonomierna i väst har för närvarande en stabil inflation som varken faller eller stiger. Detta är en drömsituation som borde vara värd att behålla. Det mesta tyder dock på att centralbankerna kommer ta för stora risker genom att hålla räntorna för låga under lång tid framöver. Det kommer ta tid för ett sådant scenario att utvecklas och det blir sannolikt inte ett problem för värderingen av finansiella tillgångar det närmaste året.
För Europa har september levererat en ny valvinst för Merkel i Tyskland, denna gång en försvagad ställning för CDU/CSU p.g.a. väljartapp till nationalistpartiet AfD. Mest sannolikt blir Liberalerna och de Gröna koalitionspartners denna gång. Det innebär politiska begränsningar åt olika håll i många viktiga frågor för Merkel.
Kataloniens självständighetssträvan från Spanien har fått förnyad kraft men skulle få ohanterliga ekonomiska konsekvenser för tillväxten i regionen, vilket borde vara en garant för att den inte blir av.
I Sverige har regeringen lagt en budget med ofinansierade satsningar om 41 mrd för 2018 vilket är ett ovanligt grepp mitt under en högkonjunktur. Omfattningen av satsningarna utgör 1 % av BNP och ökar risken för framtida budgetunderskott när konjunkturen avmattas.
Räntor
De 10-åriga statsobligationsräntorna har vänt upp under senaste månaden från en låg nivå. I USA är uppgången +31 räntepunkter, i Tyskland +15 punkter och i Sverige + 20 punkter. Förväntad räntehöjning i USA under december samt eventuellt nedbantade obligationsköp i Euroområdet i oktober ligger bakom ränteuppgången. Avkastningen för företagsobligationer under samma period är negativ med -0,5 % till -1,0 % förutom för företagsobligationer med högre risk som haft en fortsatt positiv utveckling. Uppgången hittills i år i dollar är +4 % för globala företagsobligationer med lägre kreditrisk och +7 % för högre risk.
Aktier
Baserat på starka konjunktursignaler och en ökad optimism om en skattereform i USA har de globala aktiebörserna uppvisat en kraftig uppgång den senaste månaden. I Japan var uppgången hela +7 %, i Stockholm +6 % medan uppgången för tillväxtmarknaderna, i Europa och för S & P 500 var kring +3 %. Hittills i år är uppgången för tillväxtmarknaderna +17 %, Stockholm +13 %, Europa + 9 % och +3 % i USA i svenska kronor.
Positivt
- Global tillväxt är synkroniserad och starkare
- Tillväxten i Europa har förstärkts under 2017
Negativt
- Osäkerhet om USA:s framtida handelspolitik
- Penningpolitiken behöver fortsätta stramas åt i USA
Slutsatser
Den dämpade inflationsutvecklingen under 2017 har medfört fortsatt låga räntor trots en allt starkare global konjunktur. Det är troligt att det uppstår en överhettning stödd av centralbanker för vissa ekonomier någon gång under de närmaste åren men med outnyttjade resurser dröjer en sådan utveckling. Vår rekommendation är fortsatt neutral aktievikt i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.
Ränteföljsamhet: Svenska obligationer underviktas till förmån för penningmarknad. Slutsats: Undervikt
Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Neutralvikt
Svenska aktier: Normal exponering mot svenska aktier. Slutsats:Neutralvikt
Globala aktier: Normal exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Neutralvikt
De långa statsobligationsräntorna steg under den senaste månaden till följd av en förnyad förväntan om räntehöjning i USA under december. FED kommer minska sin balansräkning med start under oktober, initialt med små volymer som sedan stiger under 2018. I USA var uppgången för 10-åriga räntan +31 räntepunkter, i Tyskland +15 punkter och i Sverige +20 punkter. Försvagningen av dollarn har bromsat upp under månaden och dollarn har istället stärkts med 2 % mot euron och med 1 % mot kronan. Sedan årsskiftet har dollarn försvagats med -12 % mot både euron och svenska kronan.
Efter de senaste månadernas avvaktande börshandel har de globala börserna uppvisat kraftiga uppgångar under september och hittills i oktober. Starkare konjunktursignaler och en ökad optimism om att en skattereform i USA kan förverkligas för 2018 ligger bakom. Störst har uppgången varit i Japan med +7 % följt av Stockholm med +6 %. För Europa, S & P 500 samt tillväxtländerna är uppgången +3 % till +4 %. Hittills i år är uppgången i svenska kronor +17 % för tillväxtmarknaderna, +13 % i Stockholm, +9 % i Europa medan USA har vänt till +3 %. Brentoljan har stärkts med +3 % till 56 dollar per fat den senaste månaden.