Vad kan Facebook berätta för oss om den nya ekonomin?

Nätverksekonomin och naturliga monopol

Detta leder oss till insikten att det är likadant för många av dagens produkter, när fenomenet har blivit mycket viktigt i den globala ekonomin under de senaste decennierna. Några bra exempel är telefon, e-post och Facebook. På 70-talet insåg Hansson att hon inte hade någon användning av telefonen om ingen annan hade telefon – för då hade det ju inte funnits någon annan att ringa till. På 90-talet blev det tydligt för Larsson att värdet av att använda e-post ökade när andra började använda e-post. På 2010-talet blev det uppenbart för Pettersson att värdet av Facebook ligger i hur många andra människor som använder Facebook.

Detta är utmärkande för ”nätverksekonomin”, som betecknar de ekonomiska strukturer där vinsten från en tjänst eller en aktivitet ökar med antalet användare, som i sin tur är nära knutet till den som lanserade produkten först. Kombinationen av tekniska framsteg, internationell handel och globalisering av preferenser har ökat påverkan på denna typ av tjänster. Facebook, Airbnb och Uber är hyperaktuella exempel. Företagen är också exempel på en annan ekonomisk företeelse, nämligen det som kallas naturliga monopol.

Naturliga monopol är strukturer där den genomsnittliga kostnaden sjunker när försäljningen ökar. På ren svenska: Det finns ingen mening med att ha två producenter – precis som det inte skulle vara effektivt för Sverige att ha de två största flygplatserna liggandes bredvid varandra på Arlanda. Det skulle skapa en prisjakt om starter och landningar. Då skulle man inte kunna utnyttja stordriftsfördelarna – eftersom båda skulle ha överkapacitet och då skulle det inte finnas någon täckning för bygg- och utvecklingskostnader, och det oundvikliga resultatet skulle bli konkurs.

På samma sätt behövs det inte två Facebook-företag. Visst kan det finnas utrymme för varianter av sociala medier – tänk Snapchat och Instagram – men inte av rena kopior. Det betyder att det finns en “first-mover-advantage”, en fördel av att vara först. Den som först sätter standarden kan få en kritisk massa av användare och är under lång tid nästan omöjlig att konkurrera ut.

Detta leder till en maktkoncentration hos dem som först når den kritiska massan. Maktkoncentration genererar inkomster och förmögenhet. Ett exempel är Snapchats ”börsintroduktion” (IPO), i början av mars 2017. Enligt New York Times värderades företaget till 24 miljarder USD. Det placerade grundarna Bobby Murphy och Evan Spiegel – båda i 20-årsåldern – bland folk med stort inflytande. Detta leder till en asymmetrisk fördelning av intäkter och kapital i samhället; ett faktum som grundligt utforskas i Thomas Pikettys monumentala verk ”Capital in the twenty-first century”. Medan vissa lyckas i sina entreprenörskap, upplever andra det rakt motsatta. Den nya stjärnan på ekonomernas himmel, professor Raj Chetty, har gjort banbrytande studier av fördelningen av inkomster i USA – över tiden. Han har studerat barn och föräldrar i flera generationer och har lyckats koppla ihop inkomstuppgifter under många decennier. Han har dokumenterat att endast hälften av amerikanska 30-åringar – de som är födda på 1980-talet – tjänar mer än vad deras föräldrar gjorde när de var 30 år. Bland dem som är födda på 1940-talet var det 92 procent som tjänade mer som 30-åringar än vad deras föräldrar gjorde som 30-åringar. Det kallas ”The fading American dream” och betydelsen av fenomenet kan knappast överskattas. När demagoger utlovar enkla lösningar, som protektionism och att bygga murar, kommer de att hitta en jordmån för att plantera sådana idéer i.

Dessutom pekar redaktörer över hela världen på att Facebooks närvaro hotar nyhetsrapportering och analytiska kommentarer. Hur ska vi förstå detta? Det första steget är att sätta det i ett historiskt sammanhang. Fenomenet med nätverksekonomi är inte nytt. Tänk på två exempel: språk och pengar. Värdet av ett språk ligger i antalet personer som förstår det. Idag är det engelska som har det högsta värdet. Dess värde ligger i det faktum att den som lär sig engelska kan göra sig förstådd med miljarder andra människor. De som lär sig svenska har mindre möjligheter.

Nätverksekonomin och pengar

Pengar representerar ett värde. Innan det monetära systemet fanns kunde en fiskare inte köpa kött om han kom med ett papper som han kallade ”fiskebydubloner”. Jägaren med köttet var nämligen tveksam till att andra skulle acceptera dessa dubloner som betalning. Därför växte det fram metallbaserade standarder och monopol på utgivningsrätten. Idag har den amerikanska dollarn en unik status eftersom alla vet att alla accepterar den som betalning. Värdet av detta är enormt för USA.

Nästa steg är att inse fördelarna med sådana fenomen. En gemensam social plattform för stora delar av mänskligheten är en fantastisk möjlighet till kommunikation. Det tredje steget är att förstå att sådana möjligheter också innebär risker – och därmed sannolikt kräver och framtvingar offentliga ramverk. Det är där världen är i dag. När falska nyheter kan påverka val och snabba tweets skapa panik, skickar det en signal till myndighetsutövare om att plattformar måste ingå i ett ramverk som tjänar, inte hotar, samhället.

Det sista steget är att tänka framåt. Världen har genomgått perioder av jordbruksekonomi, industriell ekonomi och kunskapsekonomi. I den senaste tidsåldern – där vi lever – kommer nätverken att breda ut sig. Det har att göra med det mest grundläggande som mänskliga relationer yttrar sig i; vi är närmare Bekele i Etiopien och Keiji i Japan än någonsin tidigare. Det ger samtidigt alla kreativa människor ett starkt incitament för att skapa nya nätverk. I Norden har vi skapat ett flertal framgångsrika kommersiella nätverk som Wordfeud, Angry Birds, Skype och Spotify. Det kommer fler. Detta säger oss två saker:

1. Det är fördelaktigt att köpa andelar i nätverksekonomiska företag på ett tidigt stadium.
2. För att förstå nutida händelser inser vi att nätverksekonomin stadigt blir starkare.

I tanken bär vi med oss att nätverken oavsett kommer att öka i omfattning och styrka.