Utomståenderegeln – vad innebär de nya beskeden?

Skriven av Sandra Gottfarb

I juli kom nya förhandsbesked – som nu har överklagats – som kan påverka utomståenderegeln gällande hur utdelning och kapitalvinster på kvalificerade aktier i fåmansföretag ska beskattas. Sandra Gottfarb, skattejurist Formue, berättar mer om frågan i ett av förhandsbeskeden och eventuella konsekvenser av ett fastställande.

Under sommaren har Skatterättsnämnden meddelat två nya förhandsbesked som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Om förhandsbeskeden fastställs av HFD skulle det kunna innebära avsevärt högre skatt för många fåmansföretagsdelägare som förlitar sig på utomståenderegeln. Om Skatterättsnämndens besked fastställs av HFD kommer det innebära en förändring av hur man ska tolka begreppet utomstående ägare och en övervägande del av idag befintliga bolagsstrukturer kommer inte längre uppfylla förutsättningarna för tillämpning av utomståenderegeln.  

Kort om regelverket 

De särskilda reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12 reglerna, motverkar att arbetsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster. För delägare som är, eller under den senaste femårsperioden varit, verksamma i betydande omfattning i fåmansföretag finns särskilda regler. Förenklat innebär det att utdelning och kapitalvinst i viss omfattning ska tas upp i inkomstslaget tjänst, i stället för i inkomstslaget kapital. Aktierna i fåmansföretaget anses då vara kvalificerade. Aktierna anses även vara kvalificerade när delägare som är, eller under den senaste femårsperioden varit, verksamma i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Bestämmelsen syftar till att förhindra att verksamhet flyttas mellan olika företag för att undgå beskattning i inkomstslaget tjänst.  

Det finns undantag från när aktierna inte är kvalificerade även om delägaren varit verksam i betydande omfattning. Det gäller om den så kallade utomståenderegeln är tillämplig. Av bestämmelsen följer att om utomstående i betydande omfattning äger aktier i och har rätt till utdelning från det fåmansföretag där delägaren är verksam så ska andelarna i fåmansföretaget anses kvalificerade bara om det finns särskilda skäl. Förenklat förklarat beror det på att risken för omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster blir mindre om utdelning och kapitalvinst även tillfaller de utomstående ägarna. Med utomstående ägare avses någon som inte äger kvalificerade aktier i bolaget eller indirekt äger andelar som hade varit kvalificerade om de ägts direkt. De mest komplexa bedömningar i praxis rör utomståenderegelns förhållande till just bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.  

Frågan i ett av förhandsbeskeden

I det ena fallet skulle A – som var aktiv i fåmansbolaget XAB – förvärva en mindre aktiepost i bolaget. XAB hade en utomstående ägare i form av YAB som ägde mer än 30 procent av kapitalet i XAB genom att detta hade tillfört kapital till X AB genom nyemission. Frågan var om A kunde förlita sig på att YAB var att anse som utomstående ägare i XAB.  

Skatterättsnämnden konstaterade att i och med att kapital har förts från YAB till XAB genom nyemission och aktierna i YAB var kvalificerade för detta bolags ägare, kunde YAB inte ses som en passiv utomstående ägare i XAB. 

I sin motivering hänvisar Skatterättsnämnden till praxis från HFD som anger att kapital som förts från ett fåmansföretag till ett annat ska anses innebära att bolagen bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Nämnden understryker att det saknar betydelse på vilket sätt vinstmedlen överförs. Vidare menar Skatterättsnämnden att det inte finns något utrymme att göra någon annan bedömning på grund av att det i det enskilda fallet inte skulle finnas någon risk för inkomstomvandling. Det enda undantaget är en situation när det saknas ägarsamband mellan företagen. 

Konsekvenser om förhandsbeskeden fastställs

En tolkning av de nya avgörandena är att de kan komma att försämra situationen skattemässigt för en mängd ägarstrukturer där det finns utomstående ägare. Fysiska personer som själva är verksamma i sina egna företag (som till exempel ett investeringsbolag) kommer inte kunna anses som utomstående ägare, om de deltagit i en nyemission eller på annat sätt tillfört kapital till ett verksamhetsföretag. På samma sätt kommer inte heller riskkapitalbolag som är fåmansföretag, där delägaren innehar kvalificerade andelar, att kunna anses som utomstående i andra fåmansföretag som de investerar i.  

Kommentar

Om Skatterättsnämndens besked fastställs av HFD kommer det innebära en förändring av hur man ska tolka begreppet utomstående ägare och en övervägande del av idag befintliga utomstående äganden kommer inte längre uppfylla förutsättningarna för tillämpning av utomståenderegeln.  

Av praxis kan utläsas att överföring av kapital medför att företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet, vilket har sitt ursprung i att kapitalet härrör från upparbetade vinstmedel från arbetsinsatser i ett annat fåmansföretag. Att kapital som lämnats i rent investeringssyfte för att täcka ett kapitalbehov i ett fåmansföretag ska innebära att företagen bedriver samma eller likartad verksamhet blir för oss en orimlig följd. Rimligheten i att en aktiv fåmansdelägare kommer att behöva ha inblick i den passiva investerarens privata skattesituation för att kunna kontrollera sin egen skattesituation måste också ifrågasättas. 

Vi följer händelseutvecklingen kring förhandsbeskeden och finns tillgängliga för eventuella frågor eller funderingar i väntan på att HFD fattar beslut i frågan. 

Kontakta gärna våra skattejurister om du har några frågor kring de nya förhandsbeskeden

Dela artikel

Sandra Gottfarb

Nyhetsbrev