Efter en stark uppgång på de globala aktiemarknaderna sedan oktober 2023 har vi snabbt gått in i en period som präglas mer av oro och turbulens. Den svaga utvecklingen för framför allt amerikanska teknikbolag började redan i mitten av juli, men har de senaste dagarna spridit sig till flera regioner, sektorer och tillgångsslag.
Nedan listar jag ett par av drivkrafterna bakom det som händer, några funderingar kring vägen framåt och hur man bör bete sig som långsiktig investerare.
Drivkrafter bakom kursfallet
Det är (som vanligt) en komplex situation med flera faktorer som delvis förstärker varandra.
- Oro för om alla de stora satsningar på artificiell intelligens inom tekniksektorn kommer att bli så lönsamma som investerare har hoppats på, och som tidigare har speglats i kursökningar och värderingar av bolagen. Oron förstärktes av det faktum att en av de största tillverkarna av chip, amerikanska Intel, meddelade att femton procent av sin personalstyrka skulle sägas upp och att kapitalinvesteringarna skulle justeras nedåt.
- Tecken på svagare tillväxt i USA och begynnande recessionsrädsla. Ekonomiska data från de stora ekonomierna, inklusive USA, har varit svagare än analytiker har förväntat sig. Förra veckan var det framför allt den amerikanska arbetsmarknadsrapporten som blev en besvikelse, eftersom en lägre tillväxt i antalet nya jobb kan innebära att företagen märker av en lägre efterfrågan på varor och tjänster och därmed avvaktar nyanställningar. Att arbetslösheten steg till 4,3 procent, den högsta nivån sedan oktober 2021, gav också pessimisterna vatten på kvarnen.
Samtidigt bjöd förra veckan på nedslående signaler från den amerikanska tillverkningsindustrin, där en av de mest följda indikatorerna, ISM-indexet, visade en fortsatt nedgång. Det finns inte heller någon dominans av ljuspunkter i den europeiska eller kinesiska ekonomin, och de övergripande utsikterna för den globala ekonomin är därmed något svagare. Det talar för lägre inflation och räntor, men investerare befarar nu att den tidigare omtalade “mjuklandningen” nu är på väg att bli hård.
Det kan vara för tidigt att dra slutsatser om risken för recession baserat på en handfull svaga nyckeltal. Juli präglades av en hel del stormar i USA, vilket begränsade utbudet av arbetskraft. Arbetslösheten steg också i mindre utsträckning på grund av uppsägningar, utan mer på grund av att fler registrerade sig som arbetssökande, till exempel nyligen invandrade till USA. BNP-tillväxten i USA var solida 2,8 procent under det andra kvartalet och en indikator ger för handen en tillväxt på en bra bit över två procent under innevarande kvartal. Som jag diskuterade i min månadskommentar för juli finns det tydliga tecken på att låginkomsttagare i USA kämpar med priser och räntor, och flera börsnoterade bolag har rapporterat om vikande efterfrågan. Vinsttillväxten för företagen i S&P 500 kommer dock att bli den högsta sedan 2021 för andra kvartalet, försäljningstillväxten är fortsatt solid och vinstmarginalerna höga.
- Högre japanska räntor och en starkare japansk valuta har varit dåliga nyheter för många investerare. Anledningen är att Japans nollräntepolitik har utnyttjats för att finansiera investeringar i andra länder, till exempel i amerikanska teknikaktier. När den japanska centralbanken överraskande höjde styrräntan, samtidigt som förväntningarna på räntesänkningar i USA ökar, har denna ”carry-trade” vänts i sin motsats. Det är inte bara finansieringskostnaderna som lyfts, utan valutarörelserna förstärker också motvinden. Eftersom många sådana positioner också har varit kraftigt belånade har en omsvängning nu fått spridningseffekter på andra delar av de finansiella marknaderna.
- Den starka kursutvecklingen på aktiemarknaderna sedan oktober präglades av få rekyler på vägen, vilket ledde till att få investerare valde att ”hedga” sig mot större kursfall. Många var å andra sidan positionerade för att perioden med små rörelser skulle bestå. Nu när rädslan dominerar är det många investerare som tar förluster, efterfrågan på skydd ökar och förstärker därmed nämnda rädsla ytterligare. VIX-indexet (mäter volatilitet på det amerikanska aktieindexet S&P 500) har under året signalerat betydligt lägre rädsla än vad som varit historiskt normalt. Indexet har nu stigit från extremt låga 12 indexpunkter för en månad sedan, till över femtio idag, den högsta nivån sedan pandemins utbrott.
- I finanspressen får det också mycket uppmärksamhet att Warren Buffett, huvudägare i Berkshire Hathaway och en av de största aktieägarna i Apple, har halverat sitt ägande i det senare och i flera andra företag. Berkshire har nu en kassa på 277 miljarder dollar, den högsta någonsin. Vissa tror att detta är ett tecken på att Buffett fruktar en större nedgång.
- Vid sitt förra penningpolitiska möte indikerade den amerikanska centralbanken Federal Reserve att en räntesänkning i september kan vara sannolik. Många tror dock att centralbanken, som var för sen med att höja räntorna när inflationen steg under 2021 och 2022, nu också kommer att vara för sen med att sänka räntan. Investerare prisar nu in fler räntesänkningar före årets slut, och vissa tror att marknadsturbulensen kan tvinga fram “krissänkningar” om prisnedgångarna fortsätter.
- Finanspressen har också snappat upp det faktum att vissa tumregler som historiskt sett har fungerat som recessionsvarningar nu blinkar rött. Den ena gäller den amerikanska räntekurvan som efter en lång period av negativ lutning (att de långa räntorna är lägre än de korta) håller på att bli positiv igen. Att räntekurvan går från negativ lutning till positiv har ofta inträffat strax före lågkonjunkturer i USA. En annan indikator kallas “Sahm-regeln”, uppkallad efter ekonomen Claudia Sahm, som utifrån utvecklingen på arbetsmarknaden nu också lyser rött.
- Växande oro över situationen i Mellanöstern och sannolikheten för ett storkrig som involverar både Israel och Iran.
Vad är den troliga utvecklingen härnäst?
Som vi har sett vid många tillfällen historiskt kan girighet föda mer girighet i goda tider, och rädsla skapa mer rädsla när osäkerheten ökar. Ju längre den goda perioden har varat, desto fler människor kommer sannolikt att bli överraskade, vilket i sin tur utlöser negativa spiraleffekter på marknaderna. Detta förklarar till stor del de stora prisfallen de senaste dagarna. Då vi kommer från en lång uppgång med hög riskaptit kan det inte uteslutas att oron fortsätter. Om situationen med hög turbulens håller i sig kan det också få negativa effekter på konsumenter, företag och den ekonomiska utvecklingen.
Mycket kommer att bero på om de ekonomiska nyckeltalen framöver förstärker eller motverkar rädslan för recession. Om det visar sig att den senaste tidens besvikelser varit tillfälliga och bolagen fortsätter att leverera bra vinstrapporter kan situationen lugna ner sig snabbt. Om det skulle hända kommer många att se de nuvarande prisnivåerna som attraktiva, och vi kan få se en ny uppgång. Annars kan vi stå inför en period med stigande arbetslöshet och svagare företagsvinster, och möjligen nya prisfall på marknaderna.
Det kanske största potentiella instrumentet för att vända situationen finns för närvarande hos centralbankerna. Med betydligt högre styrräntor än på många år har de stor kapacitet att sänka räntorna. Detta kan inte bara ge positiva signaler till de finansiella marknaderna, utan också ge hopp om en förbättring av den ekonomiska situationen för många hushåll och företag.
Hur hanterar man detta som långsiktig investerare?
Aktiemarknaderna kan inte stiga hela tiden, då hade de inte varit riskabla. Och utan risk skulle aktiemarknaden inte ha kunnat generera en god avkastning över tid. Vi vet också att kurserna på de finansiella marknaderna kan svänga betydligt mer i perioder än vad både ekonomin och företagens vinster skulle antyda. Främst för att kortsiktiga investerare blir euforiska eller får panik. Självklart klamrar sig media fast vid krismaximeringen med blodröda och skrämmande rubriker.
Även om vi har en långsiktig plan för våra investeringar är det aldrig trevligt när rädslan tar överhanden och kurserna faller. Ingen vet dock om turbulensen kommer att öka eller om detta blir en av många (kortlivade) rekyler. På Formue är vi mycket måna om riskspridning. Det garanterar inte att man undviker periodvis negativ avkastning, men om man lyckas fokusera på portföljens övergripande utveckling över tid, snarare än på enskilda komponenter över kortare perioder, ger det mycket större möjligheter för att resan ska bli relativt bekväm.
Vad finanstidningarna hoppas är att skrämmande rubriker ska locka dig att läsa mer än vanligt. Ett välmenande råd i tider som denna är att göra tvärtom, rädsla gör dig inte till en bättre investerare.