Ett tomt skalbolag, också kallat SPAC-bolag, är det nya trendiga investeringsalternativet med förmåga att öppna upp en bakdörr till börsen åt det bolag som snabbt vill börsnoteras. Men vilka frågetecken och risker finns, och varför beskrivs det som ett hett investeringsalternativ?
SPAC-bolag, akronym för ”Special Purpose Acquisition Companies”, är en bolagsform som allt oftare tar steget in på börserna. Rose Marie Westman, makroexpert och chefsekonom Burenstam & Partners, beskriver det enkelt som ett tomt bolag utan verksamhet och med kontanter som placeras i räntepapper med låg risk. Den primära uppgiften för ett SPAC är att hålla kapital och inom normalt två år köpa upp ett onoterat bolag som börsintroduceras.
För det bolag som vill åt en notering är SPAC ett snabbare alternativ än en vanlig IPO.
– Man kan säga att det vitaliserar marknaden för onoterade bolag. På marginalen blir det mer kapital tillgängligt för onoterade bolag vilket driver upp priserna, säger Rose Marie Westman.
”En förhållandevis attraktiv kurs”
Bakom ett SPAC står vanligen starka investeringsprofiler och -experter som genom att inleda en noteringsprocess ger investerare en möjlighet att satsa kapital. De som står som initiativtagare till skalbolaget får oftast 20 procent av kapitalet, 80 procent går till de övriga investerarna. Vanligen är det riskkapitalbolag tillsammans med ankarinvesterare och andra fonder som står på investerarsidan och köper en större andel av skalbolaget, berättar Rose Marie Westman.
– De får gå in på en förhållandevis attraktiv kurs och ofta tar man in nytt kapital via en IPO när bolaget väl listas på börsen. Ibland är även hedgefonder med i den initiala fasen. Om kursen går upp kliver de ofta av och inkasserar sin aktievinst.
– Det är ett sätt för privatpersoner att delta i den här typen av investeringar som de annars inte hade kunnat göra och i en annan form än Private Equity, med möjlighet att kliva av snabbare och sälja i en tidigare fas.
Inget nytt med snabbspår till börsen
Investeringssättet, att öppna upp bakdörren till börsen, är egentligen ingen nyhet.
– När man behövt ett snabbspår till börsen tidigare har alternativet varit att köpa ett befintligt lågt värderat bolag på börsen. I en jämförelse har ett SPAC en lite renare struktur. De är startade från grunden och innehåller inte några oväntade överraskningar. I ett befintligt bolag kan det dyka upp lite vad som helst, olika typer av skyldigheter, krav och anspråk.
”Som gjort för soliga dagar”
Huruvida ett SPAC-bolags kursutveckling kommer vara uppåtgående eller inte innan en klubbad affär bygger till stor del på spekulationer och förväntan om ett bra förvärv, menar Rose Marie.
– Kursutvecklingen påverkas av förväntningarna i marknaderna där uppgången kommer innan man ens köpt det tänkta bolaget. De kan namnge en bransch i ett prospekt, till exempel att SPAC-bolaget avser köpa ett bolag inom biotech, men ingen vet vilket bolag det handlar om, och spekulationer om ett visst bolag brukar driva kursen på bolaget. Det bygger på att spekulera i att det går bra, säger hon och fortsätter:
– Det är gjort för fina, soliga dagar och kommer att fungera i förhållandevis positiva marknadslägen. Vid tuffare börsklimat kan det möta svårigheter. Om marknaden torkar upp och likviditeten blir låg blir det svårt att finansiera bolag som man inte vet vad de gör. Få kommer vilja anförtro pengar på så lösa boliner. På så sätt hör det ihop med börsutvecklingen. Det är viktigt att göra sin efterforskning, veta vem som står bakom bolagen och veta något om dem.
72 miljarder via 235 bolag
SPAC-bolag har funnits i ungefär tio år och har i USA haft ett stort genomslag där SPAC under 2020 utgjorde hälften av alla börsnoteringar. Samma år reste SPAC-bolag i USA 78 miljarder, via 244 bolag. Bara hittills i år har man rest 72 miljarder, via 235 bolag.
– Det är ett fenomen som startade i USA, och det beror till viss del på den reglering som finns. När England nu bryter sig loss från EU efter Brexit är det någonting de uttryckt att de vill satsa på, det ser vi även EU göra samtidigt.
I Sverige initierade senast investmentbolaget Bure SPAC-bolaget ACQ Bure – med siktet inställt på att inom tre år förvärva ett onoterat bolag. Det kunde egentligen göras efter att Nasdaq Stockholms nya regelverk för förvärvsbolag nyligen trätt i kraft.
Men huruvida Bure blir en spelare som går i bräschen för fenomenets framgång i Sverige är svår att sia om.
– Det har mycket att göra med hur den positiva marknaden håller i sig. Vi kan mycket väl få en stor andel av den här typen av bolag, men det beror på hur länge vi har en positiv börsutveckling. Jag tror att de kommer att växa i antal så länge börsen går bra. När det vänder kan vi få det svårare. Det får de flesta bolag, avslutar Rose Marie Westman.