Vår skattejurist, Joel Uddenäs resonerar kring hur andra länders skatteförändringar påverkar flyttmönster och investeringsklimat. I kontrast framstår Sveriges stabilitet som ett land med en oväntad konkurrensfördel.
Under det senaste året har vi sett en ny våg av skatteförändringar riktade mot höginkomsttagare och förmögna individer i flera europeiska länder. I Storbritannien monteras det historiska ”non-dom”-systemet ned samtidigt som arvsskattereglerna skärps, i Norge har förmögenhet- och exitskatten orsakat rekordmånga utflyttar, och i Schweiz diskuteras både en begränsning av lump-sum-beskattningen och en ny nationell arvsskatt. Samtidigt rapporteras ett ökat tryck på utflyttning även från USA, där den politiska osäkerheten skapar oro kring framtida skatte- och immigrationspolitik.
Mot den bakgrunden framstår Sverige – kanske något oväntat – som ett land med relativt stabila och kapitalvänliga regler. Även om nya lagförslag kring fåmansföretagsbeskattning och carried interest nyligen presenterats, är förändringarna i sammanhanget blygsamma. Det öppnar för en viktig slutsats: förutsägbarhet och transparens i regelverken blir alltmer avgörande i var förmögna familjer väljer att bosätta sig.
Storbritannien: slutet för ”non-dom”-statusen – och skärpt arvsskatt
Storbritannien har under 2024 aviserat flera större skattepolitiska förändringar som direkt påverkar internationellt förmögna individer. Den mest omskrivna är avvecklingen av det så kallade ”non-dom”-systemet, som tidigare tillät utländska medborgare att undanta inkomster utanför Storbritannien från beskattning – en modell som länge gjort London attraktivt för globalt kapital.
Men där slutar inte reformerna. Regeringen har också flaggat för förändringar i arvsskattereglerna. Bland annat ska inte längre jordbruksfastigheter vara undantagna från arvsskatt och till det ska även numera oanvända pensionsmedel ingå i underlaget för arvsskatten vilket kommer få en signifikant påverkan på familjers beteende. Dessa förändringar gör att vi nu ser en tydlig trend av ökad utflyttning från Storbritannien (däri många svenskar).
Norge: politisk retorik driver kapitalflykt
Norge har haft en av Europas tydligaste förändringar i skattepolitikens riktning de senaste åren. Höjd förmögenhetsskatt, införande av exitskatt och en politisk retorik som många förmögna upplever som fientlig har bidragit till en historisk ökning av antalet personer som flyttat ut från landet.
Enligt norska medier ökade utflyttningen av höginkomsttagare markant mellan 2021 och 2023.
Att utflyttningen ökat är fakta men i ett längre perspektiv är det intressant att fundera på var incitamenten till att våga ta risk, investera och bygga bolag i Norge numera finns? Tillika hur Norge ska attrahera utländskt kapital och arbetskraft framåt.
Schweiz: förslag om arvsskatt skakar förtroendet
Schweiz har länge varit en fristad för internationellt kapital – mycket tack vare sitt kantonbaserade skattesystem och möjligheten till förmånlig ”lump-sum taxation”. Reglerna har sedan tidigt 2000-tal varit kritiserade och mellan 2009 och 2012 avvecklade flera kantoner förmånsreglerna. För de kantoner som har kvar reglerna kvarstår kritiken att systemet oproportionerligt gynnar rika utlänningar samtidigt som landet går miste om potentiella skatteintäkter. Även om reglerna kvarstår i vissa kantoner har kritiken lett till striktare kontroll och ett minskat antal förmånstagare av reglerna.
Det pågår också för närvarande en politisk debatt i landet om att införa arvs- och gåvoskatt på tillgångar överstigande 50 miljoner CHF och det väntas komma en folkomröstning i frågan under året. Även om det är osannolikt att nya regler skulle röstas fram har klimatet i frågan skapat osäkerhet hos förmögna familjer som nu överväger om Schweiz verkligen är rätt skattehemvist och primära finansiella hub för dem.
USA: osäker framtid pressar mobiliteten
Sedan Donald Trump återvaldes till president i november 2024 har den politiska osäkerheten i USA ökat påtagligt. För många förmögna familjer handlar det inte längre om nivån på skatten – utan om systemrisk: rättssäkerhet, konstitutionell stabilitet och förutsägbarheten i framtida lagstiftning.
Financial Times har under våren 2025 rapporterat om ett växande intresse för utflyttning bland förmögna familjer. Rådgivare inom kapitalförvaltning och immigration uppger att familjer nu i snabb takt utvärderar alternativa bosättningsländer, som Dubai, Singapore, Portugal och Italien. Oron rör inte bara framtida skatter, utan även användningen av presidentdekret för snabba förändringar, ökande konfrontation med rättsväsendet, och oro för repressalier mot opposition eller medier.
Det har även skett ett ökat intresse att ansöka om ett s.k. grönt kort (permanent uppehållstillstånd) då förnyelse av tidigare visum numera inte är lika självklart som det tidigare varit. Osäkerheten och en bristande förutsägbarhet får tydlig effekt på beteendet i var man vill befinna sig.
Sverige: skatteförslag – men i mildare och positivare tonläge
I Sverige har Finansdepartementet under det senaste året aviserat förslag till förändringar i de så kallade 3:12-reglerna – alltså beskattningen av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. Även beskattningen av så kallade ”carried interest”-arrangemang, vanligt förekommande inom private equity. Debatten från näringslivet har inte uteblivit men viktigt att notera är att både lagförslagen och debatten fokuserar på att förbättra och förenkla med målet att ge bättre förutsägbarhet. En positiv trend i jämförelse till andra europeiska länder och i ett internationellt perspektiv är det värt att notera att Sverige saknar:
- Förmögenhetsskatt
- Arvs- och gåvoskatt
- Exitskatt
- Fastighetsskatt på privata bostäder
Med andra ord: tonen i Sverige är modern och inriktad på förenkling och förutsägbarhet snarare än högre beskattning (låt oss behålla det så). Enligt mig, skapar detta en viktig konkurrensfördel – särskilt när andra länder skruvar upp både retoriken och tempot i sina skattereformer.
Förutsägbarhet – nyckeln för kapital
Oavsett om det handlar om London, Oslo, Zürich eller San Francisco är det en gemensam orosfaktor som återkommer i samtal med förmögna familjer och entreprenörer när det gäller skatt: brist på förutsägbarhet och stabilitet. Inte nödvändigtvis nivån på skatten – utan känslan av att reglerna snabbt kan förändras.
Det är här Sverige i dag har ett reellt fönster av konkurrensfördel. Genom att fortsätta värna om långsiktighet, tydlighet och transparens i skattesystemet kan landet positionera sig som en trygg hamn för kapital som vill verka långsiktigt.
Men det förutsätter politisk mognad. Att förändringar i regelverk sker i dialog med näringslivet. Att komplexitet inte ökar i onödan. Besluten baseras på fakta istället för vad som är politiskt populärt. Och framför allt: att det skapas incitament att stanna – inte att lämna.
Ett stabilt och förutsägbart skattesystem är en grundläggande förutsättning för att skapa incitament i ett samhälle till att våga ta risk, investera och bygga. Alla saker som ökar produktivitet och inkomster i landet utan att behöva höja skatten.
För även om det kan vara svårt att förstå, måste man inte göra det sämre för en samhällsgrupp för att en annan ska få det bättre. Forskningen visar faktiskt på motsatsen!