Amerikanerna har äntligen förstått det. Att de inte kan undervisa kineserna längre. Under Xi Jinping har Kina vandrat bort från skuggan av Deng Xiaoping som handlade om att hålla en låg profil, inte ta ett internationellt ledarskap – och växa sig stark obemärkt.
Självtilliten ökar
Vi är starka nu, anser Xi. Snart är Kinas BNP två tredjedelar av den amerikanska. Om man korrigerar för att en dollar innebär långt större köpkraft i Kina än i USA. Det vill säga, om valutakurserna justeras är Kinas BNP omkring 20 procent större än USA:s.
Det är dags att Kina intar sin plats i världen. Inte bara genom ”Belt and Road” initiativet (BRI), en gigantisk vision om hur investeringar i infrastruktur ska knyta andra länder tätare till Kina. Men också genom projektet ”Made in China 2015” tar ledarskapet i den moderna ekonomin med fokus på innovation och ny teknologi. Utan innovationsbaserad tillväxt är Kina i fara för att sluta i ”Middle Income Trap”. Denna fälla innebär en kraftig reduktion av den ekonomiska tillväxten – och inträffar ofta vid en levnadsstandard vid den nivå som Kina ligger på nu.
”Made in China 2025” syftar till att ”medelinkomstfällan” inte slår igen om Mittens rike. En kraftig inbromsning av den ekonomiska tillväxten vill topparna i Kina inte veta av.
Kina på väg upp i näringskedjan …
”Made in China 2025” som lanserades 2015, har som målsättning att rör sig uppåt i näringskedjan. Från att i huvudsak producera enkla och arbetskrävande varor till framställning av avancerade produkter som kräver ny teknologi. Det satsas på tätare samarbete mellan teknologi och näringsliv, större fokus på grön teknologi och internationalisering av kinesiska företag. Tio sektorer inom vilka Kina ska inta ett internationellt ledarskap pekas ut. Som komplement till robotisering och ny informationsteknologi finner vi här produktion av höghastighetståg, flygmaskiner (som kan konkurrera med Boeing och Airbus), nya maskiner för jordbruk och avancerade skeppskonstruktioner.
Ny teknologi har Kina skaffat sig på tveksamma vägar:
- Genom att diktera att utländska företag som vill producera för den stora och växande kinesiska marknaden måste etablera ”joint ventures” med inhemska företag och dela teknologin med dem. Detta har gjort det lättare för kineserna att kopiera teknologin och starta egen produktion.
- Vid uppköp av företag i utlandet, som tyska Kuka – ett spetsföretag vad gäller robotteknologi. Tyska myndigheter ville inte att Kuka skulle hamna i kinesiska händer, men saknade egna regelverk för att förhindra ett kinesiskt uppköp. Notera den uppenbara asymmetrin – ett tyskt företag skulle aldrig få tillåtelse att köpa ett ”kinesiskt Kuka”.
- Genom rent övertagande av utländska företags teknologi. Ett avtal om ”cyber security” mellan president Xi och Obama i September 2015, som följs upp med samtal på hög nivå två gånger om året, tar tag i detta problem. Huruvida avtalen fungerar som tänk beror på vem du frågar.
Ett viktigt inslag i ”Made in China 2025” är att bli mera självförsörjande – och därmed mindre beroende av andra länders teknik. Rent konkret är planen att minst 40 procent av viktiga delar av infrastrukturen och material till dessa skall produceras i Kina före 2020 och 80 procent till 2025.
Men är detta genomförbart utan att diskriminera utländska företag?
… Något amerikanerna knappast uppskattar
Amerikanerna ogillar det de ser. Här kommer Kina och hotar deras globala hegemoni. Och det med en industripolitik som baseras på subsidier, favoriserande av egna företag, billiga lån till statliga företag och rått utnyttjande av marknadsmakt.
USA svarar med tullar, med hänvisning till handelsobalans mellan de båda länderna. Men obalanser i handeln rättas inte till genom handelspolitik. När inkomsten från amerikansk export inte betalar för importen måste landet spara mer. President Trump förordar motsatsen: Hans politik med stora skattelättnader medför en kraftig ökning av underskottet i de offentliga finanserna.
Hotet om tullar är troligen avsett att sätta press för att få kineserna till förhandlingsbordet med siktet inställt på att arbetet fram ett avtal om direktinvesteringar i vardera länder. En strävan som inleddes 2008, men som förhalats av Kina.
I ett större sammanhanget kan det som nu utspelar sig ses som förpostfäktningar inför den verkliga striden, striden om vem som ska vara den ledande nationen om 30 eller 40 år. Att USA är det nu är det ingen som bestrider. Men kommer Kina att ta över med tiden? Det är sannolikt vad Xi Jinping siktar på, med blicken stadigt fäst på 2049 då Folkrepubliken Kina fyller 100 år.
Hur stor skuld har egentligen USA till resten av världen?
Vid slutet av 2017 hade USA en nettoskuld till utlandet på runt 9 000 miljarder dollar. Mot denna bakgrund är det konstigt att de finansiella intäkterna (netto), som är summan av räntor och utdelning för de första nio månaderna det aktuella året, var 208 miljarder dollar. Om du har tillgångar, skulder och fodringar som sammantaget ger en positiv avkastning, borde ju det du äger ha ett positivt nettovärde?
Ekonomiprofessor Ricardo Hausmann vid Harward lånar ett omstritt begrepp från astrofysiken då han närmar sig något som inte kan observeras direkt men ändå finns i den fysiska världen. Han diskuterar det faktum att amerikanska investeringar i andra länder ger mera i avkastning än utländska investeringar i USA – vilket inte är orimligt eftersom en stor del av det utländska ägandet i USA utgörs av statsobligationer med låg avkastning. Samtidigt har amerikanska företag i andra länder stora intäkter baserade på sin teknologiska spetskompetens, med därtill hörande solid avkastning på investerat kapital.
Tittar man på finansiella intäktsströmmar på nettobasis har USA inte någon ekonomisk skuld till omvärlden – det är professor Hausmanns poäng.
Så vad är det president Trump bråkar om? Jo, han är bekymrad över att om projektet ”Made in China 2025” går som Kina önskar kommer USA:s teknologiska försprång att reduceras avsevärt. Och med detta också de stora intäkter som amerikanska företag hämtar hem från utlandet.
”Made in China 2025” kan således innebära en försvagad amerikans ekonomi, dessutom kommer Kina att utmana USA:s position som världens obestridda stormakt.
[sc name=”kontakt_forvaltning”]