Det amerikanska valet är en riktig nagelbitare och valutgången är fortfarande oklar. Historiska data kan dock ge oss en fingervisning om hur aktiemarknaden kan komma att röra sig – beroende på vem som vinner.
Det pågår en hektisk rösträkning i USA i ett val med det högsta valdeltagandet på 120 år och sedan år 1900, enligt preliminära siffror från US Election Project.
Historiskt har politiken och utfallet i det amerikanska presidentvalet haft en stor inverkan på avkastningen på den amerikanska aktiemarknaden. Normalt går marknaderna uppåt från sommaren, fram till valdagen och kalenderåret ut, men under ett valår och i ett scenario där sittande presidents parti förlorar har slutet av kalenderåret varit mycket svagare än genomsnittet. Ofta säger vi att förändring förnöjer, men inte på aktiemarknaden. Beroende på valresultatet kan marknaderna vid årets slut avslutas svagare än normalt – om Joe Biden vinner, och starkare än normalt om Donald Trump vinner.
Pandemin har överskuggat valet
Presidentvalet i USA har ofta en stor inverkan på de globala kapitalmarknaderna. Under 2020, som har varit ett annorlunda år, har dock valet under perioden från sensommar till höst inte fått lika mycket uppmärksamhet från investerare som vid tidigare valår. Vad kan historien avslöja om valresultatet och dess påverkan på börsårets avslut?
Baserat på data från Ned Davis Research kan vi rita upp en figur som visar den genomsnittliga marknadsutvecklingen för ett kalenderår när det är presidentval i USA. Figuren baseras på dagliga data från 1900, fram till idag.
Marknaden ogillar osäkerhet
Den blå linjen i figuren visar den genomsnittliga utvecklingen under alla valår sedan 1900, fram till idag. Vi har delat in valåret i perioder där sittande parti vunnit valet (svart linje) eller förlorat valet (grå linje).
Under ett valår finns ofta en osäkerhet som först tynger aktiemarknaden. Under primärvalsperioden, som sträcker sig från februari till juni, har aktiemarknaden historiskt varit svag. Det är vid denna period som partiets kandidat utses inför det stundande presidentvalet.
I figuren ovan kan vi utläsa att utfallet i presidentvalet haft en stor betydelse för avkastningen på den amerikanska aktiemarknaden under årets två sista månader. Normalt stiger marknaderna från sommaren, till valdagen och vidare till årets slut (blå linje). Undantaget är valår där sittande president förlorar valet. Under dessa valår har aktiemarknaden i allmänhet utvecklats svagare än genomsnittet (grå linje). Marknaden är således inte särskilt förtjust i osäkerhet, och det kommer att finnas en större osäkerhet vid ett politiskt skifte, än vid det motsatta och om nuvarande president blir sittande ytterligare en mandatperiod.
En stark aktiemarknad under Trump
Under Trumps tre första år på presidentposten har avkastningen på den amerikanska börsen varit stark, särskilt tydligt blir det vid en jämförelse med tidigare republikanska presidenter. Från januari 2017 till december 2019 har Dow Jones-indexet i USA stigit med över 35 procent, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig avkastning på 11 procent (se figuren nedan).
På senare tid har det funnits tre presidentperioder där avkastningen har varit högre under de första tre åren. Det var under Reagans andra presidentperiod (14 procent årlig genomsnittlig avkastning) och under de båda perioderna med Clinton (13 respektive 19 procent i årligt genomsnitt).