Det är nu två månader kvar till kongressvalet i USA. Trump är vanligtvis segerviss i sin retorik och har snabbt infört nya tullar mot omvärlden. Nu har presidenten dock hamnat i en situation där han är mer pressad än länderna han har hotat med handelskrig.
Många företag och delstater i USA känner redan av effekterna av tullarna och oppositionen mot handelspolitiken och inte minst hanteringen av handelsrelationen med Kanada börjar kosta politiskt förtroendekapital. Reaktionerna i kapitalmarknaderna har däremot fram till nu varit till Trumps fördel med fortsatt stark börsuppgång i USA medan utvecklingen i framförallt Kina men även inom EU varit negativ. Blir tillväxten lägre i Kina och Europa som tillsammans står för nästan 40 % av den globala ekonomin kommer det att märkas av även i USA. USA:s ekonomi anses vara en stängd ekonomi med låg exportandel men samtidigt går hela 40 % av försäljningen för företagen som ingår i S & P 500 till utländska marknader. Lägre försäljning kommer därför påverka deras framtida vinstutveckling.
I Sverige är det som bekant riksdagsval på söndag och en ny regering skall vaskas fram ur ett sannolikt ganska otydligt valresultat. Många oroas över uteblivna möjligheter att åstadkomma nödvändiga reformer inom bl.a. bostads- och arbetsmarknaden. Det parlamentariska läget har de senaste 8 åren inte gynnat breda uppgörelser. Med den insikten kan det faktiskt gå att åstadkomma något under nästa mandatperiod om politisk vilja till slut infinner sig hos tillräckligt många partier samtidigt. Kronan har fortsatt att försvagas, den senaste månaden med -4 % mot dollarn och -3 % mot euron. Stockholmsbörsen har dock fortsatt upp under samma tid. På kort sikt hotar inte valutgången Sveriges finansiella stabilitet men många negativa artiklar innan valet påverkar utländska investerares syn på Sverige.
Räntor
Det har fortsatt varit svag utveckling för valutor och statsobligationer i tillväxtländerna vilket främst har gynnat dollarn och statsräntor i västvärlden. Trots något stigande inflation i USA har amerikanska långräntor åter vänt nedåt med 10-åriga statsobligationsräntan på nivån 2,86 %. Inget kan ännu ersätta den likviditet som dollarn erbjuder i form av reservvaluta och säkra statspapper. Fler kommer överväga att ersätta dollarn med euron i framtiden men likviditeten i tyska statspapper är extremt låg i jämförelse med USA:s statspappersmarknad. I Kina är yuanen inte en helt avreglerad valuta och kan därmed inte utgöra en pålitlig reservvaluta i dagsläget.
Aktier
Aktiemarknaden har varit tudelad under augusti med börsuppgångar på +1 % till +4 % i Japan, USA och Norden medan tillväxtländerna samt även Europa har uppvisat nedgångar på -1 % respektive -2 % i lokala valutor. Kina stöttar sin valuta men är återhållsam med större stimulanser vilket av marknaden tolkas som framtida svaghet för ekonomin. Vinsttillväxten för nästa år ligger fortfarande på +16 % för Kina såväl som USA för 2019.
Positivt
+ Globala tillväxten fortsatt stabil
+ Optimism kring USA:s höga tillväxt och låga arbetslöshet
Negativt
– USA:s handelspolitik riskerar att minska global tillväxt
– Temporär överhettning i USA ökar risken för en stramare penningpolitik
Slutsatser
Inget tyder på att USA:s handelskonflikter med bl.a. Kina och Europa kommer lösas snabbt innan amerikanska mellanårsvalet i november. Global tillväxt riskerar att kylas av vilket indirekt kommer påverka även USA:s ekonomi negativt. Den starka dollarn utgör ett problem för skuldsatta tillväxtländer vilket ökar på riskerna för en lägre global tillväxt de närmaste åren. Vi rekommenderar fortsatt undervikt i svenska och globala aktier i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.
Slutsatser
Ränteföljsamhet: Inom svenska obligationer överviktas obligationer med kort räntebindning. Slutsats: Övervikt
Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Övervikt
Svenska aktier: Underviktad exponering mot svenska aktier. Slutsats: Undervikt
Globala aktier: Underviktad exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Undervikt
Under september lämnas nya räntebesked av Riksbanken, ECB samt FED. Riksbanken har bekräftat prognosen för en första höjning med 25 punkter i december eller februari 2019. Förväntningarna på FED den 26 september är ytterligare en höjning med 25 räntepunkter till 2,25 %. Beskedet från ECB:s nästa möte den 13 september är svårast att förutsäga. Till allas lättnad har den nya populistiska regeringen i Italien lagt en ny budget inom EU:s regelverk på max 3 % underskott. Om ECB:s obligationsköp avslutas till årsskiftet kan det trots allt behövas någon form av back stop i ett framtida krisläge utan att detta minskar incitamenten för Euroländerna att fortsätta efterleva budgetreglerna. Under augusti har 10-åriga statsobligationsräntorna minskat med 11-12 räntepunkter i USA, Tyskland och Sverige.
Optimismen är fortsatt hög bland USA:s företag som under andra kvartalet levererade en vinsttillväxt på över 20 %. Optimismen är betydligt mer dämpad utanför USA där osäkerheten över handelstullarnas effekter är större. Därtill ökar oron för den starka dollarns effekter på skuldsatta tillväxtländer med försvagade valutor och börsnedgångar som följd. Det höga oljepriset på USD 78 är negativt för oljeimporterande länder som redan har handelsunderskott med omvärlden.
[sc name=”kontakt_forvaltning”]