Barn som tränar sitt arbetsminne får lättare att koncentrera sig
Den insikten fick Torkel Klingberg att utveckla ett kliniskt träningsprogram för barn med ADHD. Startskottet kom efter hans post-doc tjänst vid Stanford, när han forskade om barns arbetsminne. Forskningen visade att arbetsminnet, som tidigare ansetts vara något statiskt, kunde tränas upp. Vid samma tid publicerades annan forskning som visade att barn med koncentrationssvårigheter har problem att hålla information i arbetsminnet. Torkel har utvecklat ett träningsprogram för barn med ADHD tillsammans med sin doktorand och två programmerare. som tidigare gjort lek och lärospel. Tillsammans visade de att arbetsminnet kunde förbättras genom träning, och i en senare studie även att träningen minskade barnens koncentrationsproblem. De startade ett företag, Cogmed, 2001 som senare köptes upp av amerikanska Pearson, 2010. Då hade företagets träningsprogram spridits till cirka 30 länder. Idag finns det över 500 publicerade artiklar om arbetsminnesträning där cirka 100 av dem använder den metod Torkels grupp har utvecklat.
Öka barns koncentrationsförmåga
I somras lanserade Torkel, genom sitt bolag Nuroe, en app (med samma namn) som ska öka barns koncentrationsförmåga och inlärning genom spelbaserade övningar. Modellen är framtagen av Torkel och bygger på forskning inom kognitiv neurovetenskap. Programmet består av 40 träningspass, var och en cirka 15 minuter lång. Det rekommenderas att genomföra 3-5 pass per vecka under 8-13 veckor. Appen förbättrar uppmärksamhetskontroll och arbetsminne, vilket kan leda till bättre akademiska prestationer. Den senaste studien publicerades tidigare i höstas, där modellen har testats på 572 tyska skolbarn under tre års tid. Det är en av de mest utförliga studierna av sitt slag och har nyligen publicerats i en av de högst rankade tidskrifterna inom nationalekonomi.
Träning av spatiala färdigheter förbättrar matematikinlärning hos barn
I en randomiserad studie av 17 648 barn, i åldern 6-8 år, fick de 7 veckors träning i matematik och spatiala övningar. Övningarna handlade om att manipulera figurer (t.ex. mental rotation eller geometriska pussel), komma ihåg spatialinformation som betyder att stärka förmågan att memorera olika former och objekt samt upptäcka mönster. eller lösa problem utan ord. Resultaten visade att den typ av spatial träning barnen fick hade stor effekt på deras matematikförmåga, där övningar i arbetsminne och resonemang var de mest effektiva. Studien visar att träning av spatiala färdigheter kan förbättra matematiska förmågor, särskilt när det gäller resonemang och att minnas spatial information.
Den här studien visar på att spatial kognitiv träning överförs till akademiska förmågor. Eftersom spatial kognition är kopplad till många olika områden (inte bara andra matematiska områden, utan även vetenskap, teknologi och ingenjörsvetenskap) är det möjligt att träning kan överföras till flera områden. Det bör beaktas vid beräkningen av hur tidseffektiv spatial träning är jämfört med träning för ett specifikt test, både av lärare och beslutsfattare.
Torkel ämnar forska vidare inom detta område och söker extern finansiering. Om intresse finns att höra mer om ämnet och eventuellt bidra monetärt så hör av er till Anna Urban, Karolinska Institutet, 070-917 00 63.
Vi är glada att vi fick lyssna till Torkel och hans forskning på årets Formuedag där han deltog som en av talarna och berättade om sin forskning och om hur alla åldrar kan träna och utveckla sin hjärnkapacitet.
