ARTIKELSERIE: Detta är den första artikeln i vår nya artikelserie ”Kunskapsekonomin”. Följ med på vår blogg Bevara och utveckla för att läsa flera av desse artiklar framöver.
- Artikel två: Kunskapsekonomin – Vinnaren tar allt
- Artikel tre: Kunskapsekonomin – Stordriftsfördelar
- Artikel fyra: Kunskapsekonomin: Nätverksekonomier
Den industriella revolutionen ändrade världen. Det är därför den fått namnet ”revolution”. Men visste de som levde mitt i den industriella revolutionen att världen var på väg att revolutioneras?
Och varför var det England som blev värd för den – och inte Norditalien, Nederländerna eller Kina? De var alla länder som tidigare hade lett utvecklingen. Den industriella revolutionen ändrade människornas livsbetingelser kanske mer än någon annan epok i historien. Men bara dryga 200 år senare är ekonomiska historiker oense om varför revolutionen inträffade då och där. Vi ser närmare på detta och andra ekonomiska förändringar.
Vi talar trots allt om en period som omfattar minst ett halvt århundrade, namnet är ett klistermärke som historiker senare satte på epoken. De som levde då märkte emellertid stora förändringar. Människorna såg vad maskinkraft kunde åstadkomma jämfört med muskelkraft, och de som såg maskinerna i arbete berättade för andra om sina upplevelser.
Ingen av dem glömde den första gången de såg en ångmaskin. Uppfinningen gav också upphov till förändringar i levnadsförhållanden och sociala strukturer i en sådan omfattning och hastighet att föräldrar och barn kom att ha olika erfarenheter under hela livet. Detta talade de om – och just betydelsen av förändringar som separerar generationer ska vi studera vidare.
Dagens revolution
Vi som lever i dag lever också i en tid då en rad omvälvande skeenden påverkar samhället. Och precis som människor kunde ana de stundande förändringarna under den industriella revolutionen ser vi i dag hur världen förvandlas framför våra ögon. Det är enormt starka krafter som driver ekonomiska ytor mot varandra – och skapar enorma skalv. Vilka krafter handlar det om och vad kommer framtida historiker att kalla epoken?
Vad gäller epokens namn kommer denna artikelserie att argumentera för att ett bra begrepp är kunskapsekonomin. Vi noterar erans effekter i vardagen – när vi bombarderas av Twitter, SMS och Snapchat. Vi kan intuitivt känna genomslaget då vi läser nyheter på Facebook istället för i tidningen. När studenter filmar sin lärare. När varje frågeställning avgörs på 20 sekunder efter en sökning på mobilen. Då vi söker på Google och handlar på Amazon.com använder vi den kunskap som driver kunskapsekonomin.
När vi pratar med våra barn och inser att de inte kan sätta sig in i hur det var att leva utan internet och mobiltelefoner börjar vi också ana brytningen mellan en gammal och en ny epok. Vi märker att effekterna kan vara kraftfulla då vi konfronteras med sådan som Brexit, Trump och valöverraskningar i stabilitetslandet framför andra, Tyskland.
Detta karakteriserar den ekonomiska utvecklingen
Världen förändras. I dag präglar fyra starka och omfattande fenomen den ekonomiska utvecklingen. I denna artikelserie ska vi titta närmare på dessa: ”Vinnaren tar allt”, stordriftsfördelar, nätverksekonomier och kompetensavkastning – samt varför dessa fenomen hänger samman. Till slut kommer vi att prata om vilka konsekvenser de får och hur vi ska förhålla oss till dem.
Fenomenen skapas i ett möjlighetsrum av kommunikationsteknologi och digital databehandling. De ekonomiska konsekvenserna är stora – och därmed blir de politiska effekterna kraftfulla. Men lösningen är inte att försöka att vända på utvecklingen. Lösningen är troligen att lära sig leva med – och i – förändringen.
Ekonomiska förändringar i dag
I denna artikelserie begrundar vi de stora förändringarna som sker i vår tid. Det handlar om kolossala omvälvningar. På bara ett par år har succéer som General Electric gått från att vara ett av världens viktigaste företag till att tas bort från Dow Jones-index. Samtidigt har Facebook kommit från ingenstans och blivit oerhört mäktigt. Vad som ligger bakom den utvecklingen är det som vi ska titta närmare på.
Om du vill följa denna artikelserie kan du följa oss på formue.se och på Facebook.
Få insikt, direkt i din inbox!