Presidentvalet i USA närmar sig och det spås bli ett rekordhögt valdeltagande. Men behåller Trump sin plats, eller tar Biden över taktpinnen och residenset? Vi pratade med Rose Marie Westman, chefsekonom och makroexpert, för att spekulera kring valet – och möjliga utgångar.
Om bara några dagar, 3 november, avgörs det 59:e presidentvalet i USA. Joe Biden ställs mot sittande president Donald Trump. Men hur blir utgången? Har någon av kandidaterna en brantare uppförsbacke till Vita huset, och kan någon räknas ut redan nu? Rose Marie Westman, chefsekonom Burenstam & Partners, tror att vi kan få se en knapp Trump-seger eller stor Biden-vinst.
– Jag tror inte att vi har något läge med en knapp Biden-seger. Antingen finns det en så kallad blå våg för demokraterna, eller så har vi överskattat den positiva trenden i Bidens kampanj och då kommer Trump att kunna ta det. Men det marknaden har fruktat mest är att det blir en knapp Biden-seger och att han blir fråntagen segern genom domstolsbeslut, som i presidentvalet mellan George W Bush och Al Gore år 2000.
Kanske finns det en blå våg som gynnar demokraterna, men det kan också finnas en fortsatt stark identitetspolitik som ger de röda och republikanerna ett försprång.
– Många kan tänka sig att rösta republikanskt trots att de inte gillar Trump. Om det görs är det för att behålla låga skatter och de konservativa värderingarna och vad han har stått för, till exempel hårdare immigrationsbegränsningar. Han har lyft frågor som ligger rätt i tiden.
Här tar vi upp sex sakområden som kan kratta manegen till rodret för någon av kandidaterna – eller stänga dörren till presidentposten.
1. Tilltron till stimulanser
Vi lever i en pandemi som skakat om en vid ingången av året stark ekonomi med rekordlåg arbetslöshet. Frågan om stödpaket för att stimulera ekonomin har varit omdebatterad och vi har fått se massiva, stoppade och nedbantade paket. Många menar att hanteringen av viruskrisen kan påverka utgången i valet.
– Republikanerna tror mer på återhämtningsförmågan hos ekonomin än på att stimulera. Men ekonomin behöver stöd, det är en tappad möjlighet att inte stimulera mer. På andra sidan finns det de som beskriver en Biden-seger som positiv eftersom deras finanspolitiska stöd med stimulanspaket överstiger den negativa effekten från höjda skatter för företag och höginkomsttagare.
2. Handelskonflikten – och tech-kriget med Kina
Handelsrelationen mellan USA och Kina är fortsatt ansträngd och de senaste fyra åren har underskottet i handeln med Kina snarare ökat än minskat. Trots införda tariffer som är tänkta att stimulera den inhemska ekonomin – parallellt med direkta stöd till det inhemska jordbruket.
– Trump vill separera de leverantörskedjor som finns och beroendet av import och export från och till Kina. Genom att avveckla export och ta hem tillverkningen av importerade delar kan man bli självförsörjande. Bidens ambition är inte att avveckla global handel, men däremot att tillsammans med EU begränsa Kinas dominans.
I centrum av handelskonflikten hamnade senast videoappen Tiktok. Statlig inblandning och privata intressen misstänks ha använts för att blockera köpare och ge det avknoppade bolaget ett nytt säte i USA – och med det kontroll över data som riskerade hamna i händerna på den kinesiska regimen.
– Trump har folket bakom sig i hur han väljer att utmana Kina, men på sikt behövs pålitliga spelregler, annars blir osäkerheten ohanterbar för globala företag. Ett annat exempel är 5g-utvecklingen där Kina ligger i täten och USA tätt bakom. Att blockera kinesiska 5g-bolag kan innebära att de drar ifrån ännu mer. Då blir det precis tvärtom, och vi kan få två olika tekniska standarder globalt.
3. Taiwanfrågan med USA – Kina – Taiwan
Hotet om invadering av Taiwan är en central fråga som kan segla upp som den största utmaningen den kommande tiden, och Biden och Trump kan välja att hantera den olika.
– Kina har redan tagit kontroll över Hong Kong och Taiwan kan vara nästa mål för president Xi Jinping. Retoriken från USA behöver förtydligas för vilka konsekvensen kan bli för Kina om de skrider till verket. I dagsläget finns ingen känd skiljelinje mellan kandidaterna.
4. Samarbetet mellan Nato-länderna
Tiden med Trump har varit en ”bumpy road” för Nato, som vill bevara freden i de nordatlantiska områdena. Samarbetet har gnisslat i frågor som rör Iran, handeln och även Parisavtalet. Kanske gör det sammantaget att man nu hoppas på ett Biden-styre.
– Om Biden står som vinnare i valet kan samarbetsklimatet mellan Nato-länderna bli lättare. Det kan minska osäkerheten och på kort sikt även gynna relationer med EU, inte minst inom handelsrelationer som varit ansträngda. Ser vi till det militära samarbetet har det inte påverkats negativt under Trumps mandatperiod.
5. Konflikten i Mellanöstern
Trump har trätt in rollen som fredsskapare och presenterat en fredsplan för Israels relation med övriga arabstater. Även Biden vill ta hem amerikanska soldater.
– Trump har lyckats med en ökad isolering av Iran. Om samarbetet med EU åter ska utökas kan den fortsatta hanteringen av Iran bli mer komplicerad för USA och deras allierade arabstater.
6. Skattelättnader, avregleringar – och återinträde i Parisavtalet
Trump står bakom skattelättnader och avregleringar. Biden vill höja skatter för företag och höginkomsttagare, även satsa stort på infrastruktur och gröna investeringar. Han har även öppnat upp för att återinträda i Parisavtalet.
– Bidens politik har onekligen en korrelation med och inverkan på ekonomi, företag och vinster. Skattesatsen för företag kommer gå från 21 till 28 procent som sammantaget ger en större stimulans jämfört med situationen under Trump.
Kan bli en riktig rysare
Sett till opinionsläget just nu ser det ljust ut för Biden som leder i flera vågmästarstater. Men det räcker inte för att ropa hem segern – och kanske blir valet 2020 en rysare och en repris av valen 2000 och 2016, kanske inte.
– Om valet blir lika jämnt som 2016 kan det bli krav på omräkningar från båda partier. Det kan å andra sidan högsta domstol sätta stopp för, eller tidsbegränsa. Republikanerna har i många fall utnyttjat möjligheterna att ändra gränserna för valdistrikten, det kan maximera republikanernas röstutfall i årets val, avslutar Rose Marie Westman.