Marknads­kommentar

En tavla händer så lätt. Den 2 april inträffade den av marknaden högt emotsedda ”Liberation Day”, då Trump-administrationen annonserade vad för tullar USA skulle införa, samt mot vilka. Initialt verkade det röra sig om 10% för huvuddelen av alla handelspartners, fast sedan plockade Trump fram den numera välkända tavlan som listade ömsesidiga (”reciprocal”) tullar utöver golvet på 10%. Det blev starten på en mycket stökig marknad under april månad.

Globala aktier föll runt 10%, och svenska aktier med nästan 13%, de följande dagarna och även andra riskfyllda tillgångar som high yield-obligationer föll kraftigt. Amerikanska statsobligationer, som tillsammans med dollarn brukar agera säker hamn i turbulenta tider, såg också kursförluster då räntorna i USA steg kraftigt efter den 2 april. Volatiliteten, eller svängningarna på marknaden, exploderade med stora dagliga kursrörelser som följd. Marknadens dom över tullpolicyn var glasklar; den såg inte detta som en positiv drivkraft. Den 9 april kom en U-sväng från administrationens sida, och de ömsesidiga tullarna sköts upp i 90 dagar. Utvecklingen påminde om de första turerna i februari, då tullar mot Kanada och Mexiko ömsom gällde, ömsom inte. Det blev början på en viss återhämtning på både aktie- och räntemarknaden, som hämtade tillbaka en del av tappen under resten av månaden. Svenska aktier (SIX PRX Index) avslutade april med en nedgång på 0,4%, globala aktier tappade 1,7%, båda i SEK. Volatiliteten sjönk också tillbaka från de extrema nivåerna strax efter ”Liberation Day”, men är fortsatt på relativt höga nivåer i ett historiskt perspektiv.

Att de ömsesidiga tullarna nu är uppskjutna innebär dock inte att allt är frid och fröjd då de återinförs i början av juli om inga ”deals” nås mellan USA och berörda länder. Med tanke på att det enligt finansministern Scott Bessent pågår förhandlingar med runt 70 länder är det onekligen en hel del som ska mejslas ut. Normalt sett tar handelsavtal ofta flera år att få till. Vad hela tullfrågan gjort är att den har ökat osäkerheten ordentligt, både ekonomiskt och marknadsmässigt. Än är det för tidigt att se några omedelbara effekter i så kallad hård data, eller bakåtblickande data. Det är till exempel BNP-siffror, inflationstal och arbetslöshetstal. Vad som däremot är tydligt är att så kallad mjuk data, eller framåtblickande data, har blivit sämre sedan tullfrågan kom upp första gången i februari. Både amerikanska konsumenter och bolags-VD:s är pessimistiska om framtiden, något som också syns i Europa. Till exempel kom Konjunkturinstitutet ut med siffror (29/4) som visade att de svenska hushållens framtidsutsikter föll ordentligt under april. Å andra sidan visade inköpschefsindex för den svenska industrin mer styrka än väntat. Det är onekligen svårt att få grepp om situationen.

Oaktat utfallet från handelsförhandlingarna så kommer tullar, oavsett deras storlek, att bli en motvind för inte bara den amerikanska ekonomin. Den riskerar dock att drabbas från två håll, dels på utbudssidan via högre priser, dels på efterfrågesidan via lägre efterfrågan från både bolag och konsumenter. Allt annat lika riskeras stagflation, det vill säga högre inflation och lägre tillväxt. Länder som exporterar till USA drabbas främst via lägre efterfrågan på det som exporteras. Konsensusprognoser har börjat revidera ned tillväxten globalt, fast än så länge handlar det om relativt små justeringar. Internationella Valutafonden (IMF) sänkte till exempel sina utsikter från 3,3% tillväxt till 2,8% för den globala ekonomin förra veckan. Osäkerheten är som sagt stor i nuläget, vilket gör det svårt att skatta effekterna av tullarna. Räkna med att det kommer större klarhet i makrosiffrorna under maj/juni.

Marknadsmässigt är det därför sannolikt att den ryckiga miljön fortsätter. Visserligen har som sagt marknaden återhämtat sig en del efter den dramatiska inledningen på månaden, fast det är ingen garanti för att riktningen ska vara fortsatt upp framöver. Uppskjutandet av de ömsesidiga tullarna gäller 90 dagar och i början av juli återinförs de om inga avtal har nåtts. Det i sin tur gör att osäkerheten kommer att påverka både konsumenter och bolag, mest troligt via att båda avstår från att fatta större ekonomiska beslut som till exempel större inköp eller investeringar. Sannolikt är därför att ekonomiska data under maj och juni riskerar att överraska på den negativa sidan. I andra vågskålen ligger möjligheten att det faktiskt sker framsteg i förhandlingarna och att handelsavtal mellan USA och ett antal länder presenteras innan juli. Lite beroende på hur de ser ut kommer den övergripande reaktionen i ett sådant scenario att vara positiv då osäkerheten om vad som gäller handelsmässigt (och därmed ekonomiskt) minskar. Med tanke på marknadsutvecklingen under slutet på april verkar det prisas in att en viss framgång kommer att nås. Oavsett, räkna med fortsatt svängiga marknader i det korta perspektivet.