Marknaden med Michael Livijn

”Trump 2.0 kan ge stigande räntor”

Oktober inleddes hyggligt mot bakgrund av starka siffror från den amerikanska ekonomin, optimism om kommande stimulanser i Kina och förväntningar om fler räntesänkningar från amerikanska och europeiska centralbanker. Med 254 000 nya jobb skapade i USA i september uppfattade många att sannolikheten för en recession hade minskat ytterligare. I början av oktober sänkte Goldman Sachs sin uppskattade sannolikhet för recession under de kommande tolv månaderna till endast 15 procent. Samtidigt började både opinionsundersökningar och spelmarknader visa så stora framsteg för Trump att investerare började prisa in möjligheten av en republikansk ”clean sweep” i kongressen. Samtidigt som Trump lovat en företagsvänlig kombination av skattesänkningar, avregleringar och ökade offentliga utgifter steg börserna en bra bit in i mitten av månaden.

Den starka utvecklingen i den amerikanska ekonomin och utsikterna till ett än större budgetunderskott gav gradvis en sur eftersmak i form av en kraftig minskning av antalet väntade räntesänkningar, samtidigt som marknadsräntorna steg. I början av månaden var 2,5 procentenheter av ytterligare räntesänkningar inprisade i USA fram till 2026, men den siffran har nu sänkts till 1,3 procentenheter. Expansiv finanspolitik under en eventuell mandatperiod med Trump 2.0 bidrog till att den tioåriga amerikanska statsobligationsräntan steg från 3,6 procent i mitten av september till 4,4 procent idag. Nedslående kvartalssiffror från teknikjättarna förstärkte en svag avslutning på månaden.

Globala aktier slutade ned 2,3 procent mätt i dollar, men upp tre procent i svenska kronor. S&P 500 var upp ett par procent som mest i mitten av oktober, men slutade strax över en procent på minus (USD). Uppgången på den kinesiska börsen vändes i en kraftig nedgång och drog ned index för tillväxtmarknader med över fyra procent, även det mätt i dollar. Svenska aktier hade en tung månad, delvis på något svagare rapporter än väntat, och föll med hela fyra procent. På global sektornivå var det bara finans och energi som avslutade månaden på plus, medan förnybar energi, material och hälsa var svagast. Den förstnämnda föll 13 procent, medan material och hälsa föll fyra till fem procent, mätt i dollar.

Utsikterna för högre framtida räntor i USA drog upp värdet på den amerikanska dollarn, vilket tyngde den svenska kronan som slutade 5,5 procent svagare. Kronan försvagades med 2,7 procent mot euron.

Oktober var en månad då de långa ränteförväntningarna steg kraftigt inte bara i USA utan även i Europa och Sverige. Orsaken är inte bara stigande marknadsräntor i USA, utan också ökad uppmärksamhet på ansträngda statsfinanser i många länder, bland annat Frankrike. Samtidigt påverkades ränteförväntningarna av en starkare BNP-tillväxt än väntat i euroområdet samt högre inflation i Tyskland.

Högre marknadsräntor är som bekant ingen bra medicin för prisutvecklingen på obligationsmarknaderna och globala företagsobligationer med hög kreditkvalitet avslutade månaden med en nedgång på 2,6 procent. Trots att kreditspreadarna låg kvar på låga nivåer slutade globala high yield-obligationer ned 0,8 procent för månaden. Värdet på en tioårig amerikansk statsobligation föll med 3,5 procent, samtliga ränteslag ovan mätt i dollar.

På råvarumarknaderna var utvecklingen svag för jordbruksråvaror och industrimetaller, medan guldpriset steg till nya rekordnivåer. Oljepriset reagerade periodvis på turbulensen i Mellanöstern, men slutade oktober bara ett par procent högre.

På de finansiella marknaderna ligger mycket av fokus på USA och utvecklingen ser nu mer ut som en “no landing” än en “soft landing”. Raden av bekräftelser på den amerikanska ekonomins ledande position har varit lång: runt tre procent i genomsnittlig BNP-tillväxt över året, genomsnittlig reallönetillväxt på 2,6 procent, stark tillväxt i den privata konsumtionen, en arbetslöshet på 4,1 procent, mycket få nya veckosökande av arbetslöshetsunderstöd, en inflation som faller mot centralbankens mål och tecken på ökad optimism bland konsumenterna. Med en förväntat expansiv finanspolitik under Trump kan stödet för ekonomin öka ytterligare. Utmaningen är om det leder till förnyat lönetryck, stigande inflation och stramare penningpolitik.

Den kinesiska ekonomin växte med 4,6 procent under tredje kvartalet, något lägre än regeringens mål på fem procent. Utmaningarna är relaterade till hushållens låga konsumtionsvilja och ihållande problem på fastighetsmarknaden. Planer på penning- och finanspolitisk stimulans har lanserats, men analytiker är oeniga om huruvida detta kommer att räcka för att få fart på aktiviteten. Svag efterfrågan på europeiska lyxvaror och tyska bilar har tyngt den europeiska exportsektorn.

BNP-tillväxten i euroområdet var drygt 0,9 procent y/y under tredje kvartalet, främst drivet av en god utveckling i länder som Spanien, Grekland och Portugal. Den tyska ekonomin klarade sig med nöd och näppe undan negativ tillväxt och utmanas på flera områden, bland annat en svag bilsektor, en åldrande befolkning, sjunkande investeringar och för mycket byråkrati. Frankrike har svaga offentliga finanser och politikerna har aviserat åtstramningar, vilket tillsammans med en instabil politisk regim och låg användning av teknik kan bromsa produktivitetstillväxten ytterligare.

Det finns inget bättre än optimism om den ekonomiska utvecklingen, särskilt i USA. Samtidigt kan stimulanser bidra till att stabilisera eller stärka den kinesiska ekonomin, vilket i sin tur kan ge positiva ringar på vattnet för ett eftersatt Europa. Denna relativt optimistiska makrobilden är nära kopplad till vinstförväntningarna, som väntas vara i underkant för både 2024 och 2025.

Att utsikterna är goda verkar dock till viss del vara inprisat på marknaderna. Värderingen av amerikanska aktier är hög oavsett vilken metod som används. Eftersom USA utgör 65 procent av ett globalt index är globala aktier också högre värderade än det historiska genomsnittet, om än inte på uppseendeväckande nivåer.

Med Trump 2.0 som utgångspunkt har marknaden reagerat kortsiktigt positivt, framför allt i USA där aktiemarknaden tagit ett glädjeskutt dagen efter valet. Den förväntade politiken kan dock innebära ett ännu större budgetunderskott och en kraftigare höjning av marknadsräntorna. Även om tillväxten i den amerikanska ekonomin kan vara fortsatt god ökar risken för att investerare på sikt vill ha en högre ränta för att finansiera alltmer ohållbara statsfinanser. Om de amerikanska räntorna stiger för mycket kan det stärka den amerikanska dollarn, samtidigt som marknadsräntorna tvingas upp i andra länder. De utmaningar som detta medför kommer att förstärkas om Trump inleder ett nytt globalt handelskrig.