Det har inte undgått någon att vi tidigare i år tvingades möta en kris som ruskade om den globala ekonomin, för många försämrades även privatekonomin. Borde vi prata med barnen i vår närhet om vad som händer – och hur gör vi det i så fall bäst? En nyligen publicerad studie visar att det kan finnas flera fördelar med att inte filtrera eller försköna tiden vi lever i.
En förälders naturliga instinkt är att skydda sitt barn. Men hur ter sig modersinstinkten när en kris som Covid-19 greppar världens alla hörn? Vi gör troligen allt i vår makt för att skydda dem från att bli smittade – men också emotionellt för att minska oro och ängslighet.
Men ska vi filtrera när vi berättar, och hur bör vågskålen se ut? Sommarresan som plötsligt blivit avbokad, besöken hos mor- och farföräldrarna som fått ett abrupt slut och avståndet på två meter till mannen med ansiktsmask kommer med stor sannolikhet lämna barnen undrandes.
Och den stora frågan; ska vi prata öppet om krisens finansiella aspekter, eller kommer det att stjälpa mer än att hjälpa? Sett till att konjunktursvängningar är oundvikligt kommer med hög sannolikhet även våra barn i sitt vuxna liv uppleva en konjunkturkurva som svänger nedåt. Kanske kan en öppenhet i rådande pandemitider göra våra barn mer framtidsredo.
Påverkar den framtida finansiella situationen
I en studie publicerad av Personal Capital menar de att det kan ha en positiv inverkan på barn när föräldrar pratar om den ljusa finansiella sidans motpol. Studien visar att barn med föräldrar som pratat om finansiella kriser eller recessioner hade större sannolikhet att själva vara i en god finansiell situation i vuxen ålder (72 procent), jämfört med barn vars föräldrar inte pratat med dem (65 procent). Låga 40 procent av studiens respondenter menar att deras föräldrar pratade med dem om finansiella kriser och recessioner.
Kanske rör en av de viktigaste delarna av dialogen vikten av att ha en säkerhetsbuffert. Sparade medel som kan användas för oförutsedda händelser ger en ekonomisk säkerhet. Det har även en tydlig koppling till vår hälsa. Finansiella kriser eller recessioner, som den stora depressionen, svenska bankkrisen, Japans finanskris, den grekiska skuldkrisen, och nu Covid-19, är alla praktexempel på varför det är viktigt att ha en säkerhetsbuffert. Prata med ditt barn om vad en säkerhetsbuffert är och varför sparade medel som täcker utgifter för åtminstone tre månader är viktigt. Prata om vad som händer när någon förlorar sitt jobb och vikten av sparade pengar i en sådan situation.
Att belysa ett ”katastrofscenario” tidigt ökar sannolikheten för att ditt barn själv kommer att ha en säkerhetsbuffert i vuxen ålder. 62 procent av studiens respondenter som haft föräldrar som inte pratat om kriser hade en säkerhetsbuffert, jämfört med 72 procent vars föräldrar pratat öppet om kriser och nedgångar.
Tydlig koppling till framtida skuldnivåer
Det gäller också att i föräldrarollen vara ett föredöme och leda med gott exempel. Ju mer ansvarsfull och medveten konsumtion en förälder har, desto mer troligt är det att deras barn tar efter beteendet. Över hälften av studiens respondenter vars föräldrar enbart spenderat pengar när de haft råd att spendera var skuldfria idag, jämfört med 42 procent av de som haft föräldrar som spenderat mer än de haft råd med. Att visa att du konsumerar med försiktighet i tider med en förhöjd ekonomisk osäkerhet kan sprida positiva ringar på vattnet.
Barn har bättre koll än vad vi tror
Glöm inte bort att barn är kloka individer som uppfattar och förstår mer än vad vi tror. De kommer förmodligen alltid att uppmärksamma när det är någonting som händer och ruckar på det normala. Prata med dem istället för att låta deras fantasi springa fritt. Försök att vara öppen och positiv trots osäkerhet, oro och känslan av att inte veta vad som väntar. Prata med dem om vad du gör för att de ska känna trygghet och säkerhet – tillsammans med era finansiella tankar och strategier. Det behöver inte vara komplicerat, men försök ingjuta en känsla av att de kan fråga dig vad som helst. Att kommunikationen är öppen.