Vilka avtal och juridiska dokument bör företagare och privatpersoner ha på plats, när, varför – och finns det något du bör tänka på? Tillsammans med Elina Sultan, Burenstam & Partners chefsjurist, tar vi en titt på bland annat testamenten, framtidsfullmakter, samboavtal, samäganderättsavtal och aktieägaravtal.
Det finns avtal och juridiska dokument för livets alla skeenden. För att få koll och trygga framtida scenarier bad vi Burenstam & Partners chefsjurist Elina Sultan om en guidning genom sju olika typer av viktiga avtal och dokument – och om hennes främsta tips till den som funderar på att upprätta ett.
– Ta hjälp av en jurist. Det är viktigt att komma ihåg att alla situationer är speciella och att använda sig av färdigskrivna mallar kan vara smidigt i stunden, men det kan lätt uppstå motsägelser i dem och det kan bli väldigt fel på sikt. En jurist som lärt känna dig kan förstå varje situation du befinner dig i och ställa rätt frågor.
1. Testamente
Enligt en studie från hjärnfonden (2019) har sju av tio inte upprättat något testamente – trots att det är det enda sättet att reglera hur tillgångar ska fördelas och egendom föras vidare efter en bortgång. Att ha ett testamente på plats är lika viktigt oavsett om du har en kärnfamilj, om du har särkullbarn eller om du är sambo och du vill att sambon ska ärva dig – och det finns flertalet anledningar till att det är viktigt att upprätta det redan tidigt i livet. Kanske har du ett familjeföretag du vill undvika att utomstående ägare kliver in i? Kanske finns det skäl att inte följa arvsordningen? Kanske skulle det kännas betydelsefullt att inför framtiden säkra viss egendom som funnits inom släkten i generationer?
I många fall vill den som upprättar ett testamente att egendom, som tillfaller barnen vid arv, inte ska delas vid exempelvis en skilsmässa. För att säkerställa att egendomen ska behållas av arvtagaren vid en bodelning, behöver testatorn förordna om att egendomen ska vara arvtagarens enskilda egendom genom ett testamente. I annat fall utgör egendomen arvtagarens giftorättsgods och kommer att ingå i en bodelning med anledning av äktenskapsskillnad, för det fall arvtagaren inte har upprättat ett äktenskapsförord.
För att testamentet ska vara giltigt krävs att det upprättas enligt särskilda formkrav. Ett är att din namnteckning ska bevittnas av två samtidigt närvarande testamentsvittnen. Testamentsvittnena ska även bekräfta att du var vid dina sinnens fulla bruk när du skrev under. Kom ihåg att ett felaktigt upprättat testamente kan riskera att förklaras ogiltigt i sin helhet. Kom också ihåg att dina tillgångar kommer att tillfalla Allmänna arvsfonden om du skulle sakna släktingar som legala arvingar och inte har upprättat något testamente till förmån för någon.
2. Gåvobrev
Ett gåvobrev kan behövas i vissa fall när en gåva lämnas. Det kan vara föreskrivet i lag, till exempel vid gåva av fast egendom eller när en gåva lämnas mellan makar. Om en gåva till barn ska utgöra gåvotagarens enskilda egendom eller inte utgöra förskott på arv, måste dessa villkor skrivas in i ett gåvobrev.
3. Framtidsfullmakt
Det var 2017 som framtidsfullmakten blev ett lagstadgat dokument som ger dig möjlighet att ge någon i din närhet fullmakt att sköta dina ekonomiska förfaranden eller rättigheter om du i framtiden inte har möjlighet eller förmåga att göra det själv. Fullmaktshavaren eller i vissa fall tingsrätten avgör när fullmakten blir gällande. Det kan röra sig om en demenssjukdom i hög ålder, psykisk ohälsa eller annan sjukdom eller olycka i tidig ålder. Utan en framtidsfullmakt kan en god man behöva utses.
Webbinarium om juridiska dokument Hur viktigt är juridik och juridiska dokument för entreprenörer, företagare och privatpersoner? Vad händer när det är skarpt läge – och varför ska du ta hjälp av en jurist? Se den inspelade versionen här ›
4. Äktenskapsförord
Makar eller blivande makar kan i vissa fall behöva upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet reglerar vilken egendom som är gemensam (giftorättsgods), och vilken som är enskild egendom. Det kan tyckas oromantiskt att upprätta ett äktenskapsförord inför äktenskapets ingående, men kom ihåg att nykärleken kan vara konstant men också blind och vid en skilsmässa är huvudregeln att all egendom delas lika. Ett äktenskapsförord kan vara särskilt viktigt för delägare i aktiebolag som kanske har press från övriga aktieägare att inte någon utomstående ska förvärva aktier vid en bodelning. Äktenskapsförordet bör skydda båda parter; den som är den mer förmögna i äktenskapet, men även den som kanske har fått stå tillbaka i sin karriär för att ta hand om barn eller följt med under utlandsarbeten. För att säkerställa att äktenskapsförordet ska få den effekten makarna önskar är det lämpligt att upprätta det hos jurist. Det kan ändras och även upprättas under äktenskapet, om båda makarna är överens om det.
5. Samboavtal
Ett samboavtal skrivs för att reglera vad som ska vara samboegendom (sambors gemensamma hushåll med bostad och bohag) vid en bodelning. Avtalet reglerar enbart det som införskaffats för gemensamt bruk – inte vad som ägdes innan samboförhållandes ingående. Utan avtalet delas all samboegendom lika, oavsett vem som betalat för det eller hur ägandet är fördelat. Om det rör sig om en sambosituation där det finns en ojämn fördelning i insatsen till en gemensam bostad behövs det utöver ett samboavtal i de flesta fall även en revers för att säkerställa att insatsen fördelas mellan samborna utifrån hur den har betalats.
När ni belånar er är det viktigt att inte glömma bort den dolda samäganderätten. Om du har gått in med en större insats men det inte återspeglas i lånet kan din partner få dold samäganderätt i bostaden. Därför är det viktigt att förtydliga hur ni ser på ägandet, och vid behov ange att ni är överens om att ingen dold samäganderätt ska föreligga.
6. Samäganderättsavtal
Om du är en av flera delägare till en viss egendom bör också rättigheter och skyldigheter vara tydliga. Hur mycket får underhåll kosta? Vilka veckor får respektive ägare nyttja egendomen? Med ett samäganderättsavtal blir det tydligt. Avtalet kan undanröja framtida osämja genom att reglera förvaltningen av en specifik egendom. Utan ett samäganderättsavtal kan tvister kopplat till förvaltningen leda till tvångsförsäljning.
7. Aktieägaravtal och bolagsordning
Med ett aktieägaravtal kan delägare i ett bolag undvika energikrävande och kostsamma framtida tvister. Hur ska ni agera i olika situationer? Hur ska beslut fattas? Vad händer om någon avlider eller vill sälja av sina aktier? Frågor som dessa kan regleras i aktieägaravtalet. I aktieägaravtalet är det vanligt att även ha med en klausul som anger att aktieägare ska upprätta äktenskapsförord för att aktierna ska vara aktieägarens enskilda egendom. Görs inte detta kan en delägares make eller maka vid en skilsmässa överta en del av aktierna.
Kom ihåg att aktieägaravtalet är ett frivilligt avtal som enbart träffar befintliga aktieägare – det skiljer sig från bolagsordningen som istället är obligatorisk och enbart gäller aktiebolaget.
Vill du veta mer eller behöver hjälp med att upprätta ett av ovan dokument? Kontakta vår chefsjurist Elina Sultan