USA går mot en överhettning i ekonomin när arbetslösheten nu är på lägsta nivån sedan 1969. Den 10åriga statsobligationsräntan har ökat rejält med 33 räntepunkter den senaste månaden och med 82 punkter sedan årsskiftet till nivån 3,23 %. Det är den högsta nivån sedan 2011 och det råder osäkerhet om effekterna av högre räntor på ekonomin.
Realekonomin reagerar normalt dessutom med fördröjning på räntehöjningar från FED, som nu höjt räntorna hela 7 gånger á 25 punkter de senaste två åren. Inflationen i USA är 2,7 % på årsbasis, den underliggande som justeras för mat och energi ligger på 2,2 %. Det mesta talar för att inflationen kommer att öka det närmaste halvåret när de lediga resurserna i ekonomin blir allt färre. Dessutom drar de nyligen införda handelstullarna upp prisnivåerna, då ungefär halva importen från Kina nu omfattas av höjda tariffer.
I Europa har den motsvarande tyska långräntan stigit med 21 räntepunkter till nivån 0,57 % den senaste månaden, räknat från årsskiftet är uppgången något mindre. I Italien, där den nya populistiska regeringen delvis försöker trotsa EU:s budgetregler, har långräntan ökat 61 punkter till 3,57 % de senaste veckorna. Övrigt fokus inom EU är den snabbt minskande tidtabellen för en överenskommelse om ett Exitavtal för Storbritanniens utträde ur EU, som sker i mars 2019. Primärminister Theresa May’s möjligheter att få ett avtal godkänt i sitt eget parlament är förmodligen något starkare än den gängse uppfattningen. Hennes främsta motståndare som hotat rösta nej vill sannolikt inte ha en ny folkomröstning om Brexit, vilket kan bli fallet vid ett nederlag i parlamentet.
I Sverige finns efter valet fortfarande ingen ny regering men det lutar åt att moderatledaren Kristersson gör ett försök att få igenom en regering bestående av två eller flera allianspartier. Tillväxten i Sverige ser ut att bli högre än förväntat i år, kring 2,5 %, med en tydlig inbromsning under 2019 till under 2 %.
Räntor
Det har fortsatt varit svag utveckling för valutor och statsobligationer i tillväxtländerna vilket främst har gynnat dollarn och statsräntor i västvärlden. Trots något stigande inflation i USA har amerikanska långräntor åter vänt nedåt med 10-åriga statsobligationsräntan på nivån 2,86 %. Inget kan ännu ersätta den likviditet som dollarn erbjuder i form av reservvaluta och säkra statspapper. Fler kommer överväga att ersätta dollarn med euron i framtiden men likviditeten i tyska statspapper är extremt låg i jämförelse med USA:s statspappersmarknad. I Kina är yuanen inte en helt avreglerad valuta och kan därmed inte utgöra en pålitlig reservvaluta i dagsläget.
Aktier
Det har varit en blandad utveckling på världens börser den senaste månaden. Tekniktunga Nasdaq noterar en nedgång på -3 % medan traditionella Dow Jones är upp +2 %. Både Kina och Japan har sett rekyler på drygt +4 % efter tidigare negativ utveckling. I Stockholm är utvecklingen marginellt negativ med bl.a. svag kursutveckling för de svenska bankerna efter penningtvättsproblemen som drabbat Danske Bank.
Positivt
+ Globala tillväxten fortsatt stabil på en hög nivå
+ Optimism kring USA:s höga tillväxt och låga arbetslöshet
Negativt
– USA:s handelspolitik riskerar att minska global tillväxt
– Temporär överhettning i USA ökar risken för en ännu stramare penningpolitik
Slutsatser
Ränteföljsamhet: Inom svenska obligationer överviktas obligationer med kort räntebindning. Slutsats: Övervikt
Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Övervikt
Svenska aktier: Underviktad exponering mot svenska aktier. Slutsats: Undervikt
Globala aktier: Underviktad exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Undervikt
I USA föranleder den starka ekonomin fortsatta räntehöjningar från FED. Inflationen är inte ett överhängande problem i dagsläget men riskerna kan öka det närmaste halvåret. Även Europa och Sverige går mot högre räntor inom en snar framtid vilket missgynnar värderingen av aktier och affärsmodeller som förlitat sig på väldigt låga räntor. Vi rekommenderar fortsatt undervikt i svenska och globala aktier i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.
USA:s starka ekonomi börjar nu få konsekvenser för ränteutvecklingen. Den låga arbetslösheten på 3,7 % riskerar driva upp lönerna och de nya handelstarifferna höjer inledningsvis priserna för ungefär hälften av importvarorna från Kina. FED riskerar att hamna på efterkälken i hanteringen av inflationen trots att höjningarna uppgår till 175 räntepunkter de senaste två åren. Ekonomin kan dessutom visa sig vara mer räntekänslig än beräknat vilket kommer uppdagas först i efterhand när ytterligare räntehöjningar genomförts de närmaste åren.
Optimismen på de globala börserna har varit tydligt mindre den senaste månaden. Ränteuppgången för de långa statsobligationsräntorna i USA har varit främsta anledningen. USA:s handelskonflikt med Kina har eskalerat och det är svårt att se att det finns förutsättningar för en uppgörelse på kort sikt. Dollarn har fortsatt förstärkas med 1 % mot euron. Brentoljan har stärkts med hela +9 % till nivån USD 84 per fat, vilket innebär en uppgång på +50 % de senaste 12 månaderna. Oron för priseffekten som uppstår när Irans oljeproduktion blir blockerad av USA:s sanktioner senare i november påverkar.
[sc name=”kontakt_forvaltning”]