Om styrräntor, osäkerhet och portföljen

Skriven av Michael Livijn

Vi lämnar en centralbanksvecka bakom oss och styrräntebeslut som kommer ge ytterligare en punkt på styrräntans utveckling. Men hur har den rört sig de senaste åren och inte minst; vad betyder det penningpolitiska spelet för din portfölj? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn om den här veckan!

Veckokommentaren fortsätter nedan.

Prenumerera på Michael Livijns marknadsuppdateringar

Du får veckokommentaren en gång i veckan och videoserien "Marknaden" direkt i din inbox.




Input the campaign name that submitters should be added to.





Att det varit centralbanksvecka kan knappast ha undgått de ekonomi- och marknadsintresserade. Ibland står stjärnorna rätt och i veckan var det inte mindre än elva(!) centralbanker som hade möte om penningpolitiken, i vardagligt tal styrräntan. För vår egen del står ju såklart Riksbanken i centrum fast dristar vi oss att erkänna att det finns en värld därute så är det ingen egentlig tävling om vem som drar mest uppmärksamhet och har störst genomslag på marknaderna; amerikanska Federal Reserve. Onsdagens beslut från Fed om oförändrad ränta kan kanske ses som en liten gäspning, men underskatta inte spelet kring ett räntebesked, som innehåller mer än bara x punkters höjning/sänkning eller oförändrad ränta.

Lite slarvigt kan vi säga att centralbankerna kommer från en period med ovanligt stabila makroförutsättningar. Efter finanskrisen växte den globala ekonomin hyggligt, om än inte starkt i ett historiskt perspektiv, samtidigt som inflationen var låg eller till och med negativ. Deflation snarare än inflation var hotet när det kom till penningpolitiken. Sedan kan vi alltid diskutera (vilket också görs!) det penningpolitiska experiment som pågick under denna period med låga eller, som i Sveriges fall, negativa styrräntor. Oavsett var förutsättningarna för penningpolitiken stabila, med låg makroekonomisk volatilitet. Centralbankernas kommunikation blev därför i fokus för marknaden men till skillnad från idag väntade marknaden hela tiden på när räntan skulle höjas, inte sänkas. Med undantag från ett gravt policymisstag från ECB strax innan eurokrisen 2012 och ett försök från Fed 2017-8 var 10-talet präglat av abnormt låga styrräntor:


Källa: Macrobond

Tillbaka till kommunikationen, under denna period blev begreppet ”forward guidance” ledande för marknaderna och det centralbankerna kommunicerade togs på sitt ord. Ytterligare ett begrepp blev något av ett credo för marknaden; ”Don’t fight the Fed”. Med andra ord, gå inte emot vad centralbanken säger om framtiden. Perioden efter pandemin har dock bjudit på andra förutsättningar med stora svängningar i tillväxten och från och med slutet av 2021 även en kraftigt stigande inflation. Kort sagt, jobbet som centralbankschef blev med ens oerhört mycket mer komplicerat relativt 10-talet. Forward guidance har också minskat i betydelse i takt med att makromiljön blivit mer volatil och dagens ledord är ”data dependent”, alltså att centralbankerna agerar utifrån den (ekonomiska) data som kommer in. Högre makrovolatilitet skapar därmed en högre osäkerhet kring penningpolitiken än vad som var fallet under perioden innan pandemin. Det betyder i sin tur att variationen av åsikter/tolkningar/positionering på marknaden ökat. Nämnda marknad har ju tillgång till i princip samma data som centralbankerna och är idag mer benägna att ha en annan syn än att som tidigare lita på forward guidance. Och det betyder i praktiken högre osäkerhet.

För många är dock nyanserna i det penningpolitiska spelet ganska ointressanta, vilket jag har full förståelse för. Men osäkerheten kring både detta och ekonomin samt i förlängningen marknaderna har ökat och det är kanske mer intressant att ställa sig frågan vad detta betyder för min portfölj? Det finns inget rakt svar på den frågan, fast kom ihåg att ökad osäkerhet betyder att antalet möjliga utfall har ökat. Det går inte att skydda sig mot allt men genom att sprida riskerna har man kommit en bit på vägen. Och då är vi (än en gång) tillbaka i spåret att en diversifierad portfölj som är anpassad till din långsiktiga risknivå är ett av få sätt att närma sig en osäker framtid, oavsett om den (just nu) drivs av penningpolitiken eller något annat. En bonus är att du då kan ägna tiden till något annat än att dyka ned i kaninhålet som är centralbanksspelet!

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss