”Gammelkapitalismen” med hunger efter snabba cash och belöningar i form av monetärt aktieägarvärde är död. Nya värderingar och livsstilar bland världens konsumenter har sett till att det är andra faktorer av mer humanitära slag som värdesätts.
– Just nu går den moderna kapitalismen, enligt många praktiker och teoretiker, igenom ett paradigmskifte, säger Sofia Ulver.
Marknad och konsument hand i hand
Den nygröna livsstilen är en mainstream-rörelse som befolkas av människor från alla politiska läger.
Hon hänvisar till finansexperten Anatole Kaletsky som menar att kapitalismen hittills har genomgått tre faser, där fas tre måste lämnas bakom oss om vi vill ha en hållbar samhällsutveckling. I den fjärde fasen, som Kaletsky kallar Kapitalism Generation 4.0, ser vi en värld där marknad och samhälle tillsammans samarbetar mot det gemensamma målet om en miljömässigt och socialt hållbar värld.
– Införlivandet av Kapitalism Generation 4-värdena långsiktighet, dela på resurser, och solidaritet vilar på att värdena byggs in i det ekonomiska systemet. Till exempel i form av aktieägarutdelning som inte är monetär, incitamentsgrundande hållbarhetsposter i bokföring och redovisning samt kompletterande nyckeltal till det tillväxtfokuserade BNP som mått på välstånd, säger Ulver.
Hon fortsätter:
– I konsumentkulturen manifesteras de nya värdena framför allt på tre sätt; genom dess kulturella inringare autenticitet, genom dess huvudsakliga folkrörelse nygrönhet, och genom dess organisering deltagarkultur.
De tre kulturella världstrendernas roll i förhållande till Kapitalism Generation 4.0:
1.
Autencitet
Ju närmare själva skapandet av en produkt vi känner att vi är rent geografiskt, kronologiskt, tidsmässigt och känslomässigt, desto närmare oss själva kommer vi. Det betyder inte att en antik kruka från Mesopotamien inte kan upplevas som autentisk, men då är det berättelsen, dess arv och historia som för oss nära vår egen historia. Den berättelsen vill många producenter skapa genom en image som kombinerar småskalighet, ursprung och närproducerat med att vi får följa med bakom kulisserna där allt fortfarande produceras med kärlek till hantverket och produkten snarare än för den monetära vinstens skull. Ett av de tydligaste sätten konsumenten vill nå autenticitet på är att leva en, vad jag kallar, ”nygrön livsstil”.
2.
Nygrön livsstil
Den nygröna livsstilen är en mainstreamrörelse som befolkas av människor från alla politiska läger. Om hållbarhetskonceptet sakta men säkert smugit sig in i finans- och näringslivet under de senaste tjugofem åren så har det i konsumentkulturen sedan 2006 (då Al Gores film ”An inconvenient truth” fick massivt genomslag) fått en kulturellt sett massiv påverkan på konsumentbeteende och konsumentprodukter. Långsamkokad mat, långsamodlade grödor, gröna städer, stadsbönder, ekologiskt och rättvisemärkt är bara några exempel.
3.
Deltagarkultur
Vidare är sättet konsumenter organiserar sig på genom deltagarkultur en av de tre starkaste trenderna i nutiden. Detta är en närmast revolutionär förflyttning av produktion tillbaka till konsumenten som därmed blir producent medan företagen i bästa fall blir medproducenter. Möjligheter att sälja, hyra, byta och dela med varandra har utvecklats till system skapade av och för konsumenter. Ofta har idéerna köpts upp av storföretag. Kritiker menar att detta är ytterligare ett sätt för företagen att tjäna pengar på konsumenterna. Samtidigt har många av de kollaborativa systemen fortsatt att vara icke-kommersiella och möjliggjort för den nygröna rörelsen att blomstra, som när hela kvarter går ihop och satsar på solenergi, eller ordnar samåkning till arbetsplatser.
Det här är en sammanfattande text av artikeln ”Kiltar, actionhjältar och status – när det triviala blir allvar” ur ”Tillväxt och trender”. Artikeln i sin helhet kan du läsa här.