Vår chefsstrateg Michael Livijn beskriver marknaden som ett ständigt öppet tivoli och det första kvartalet som – trots dramatik – var ett kvartal som levererade runt en årsavkastning i de flesta tillgångsslag. Han skriver om förlustaversion under negativa perioder – också varför det är en fälla att missa skogen för enskilda träd.
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Med ett dramatiskt första kvartal bakom oss kom påsken som ett välkommet avbrott och en möjlighet för dammet att lägga sig något. Om inte bildligt, så åtminstone mentalt, för det ständigt öppna tivolit som vi kallar marknaden kan från tid till annan vara en malström. Utvilade och stärkta kan vi därför kosta på oss att konstatera att trots konjunkturoro, centralbankshets, stigande (och sjunkande) räntor, bankkris och geopolitiska spänningar så levererade kvartalet runt en årsavkastning i de flesta tillgångsslag! Svenska aktier upp ca nio procent, globala aktier sju procent, de olika ränteslagen mellan ett till tre procent. Kort sagt, ett klart bevis på att verkligheten kan skilja sig enormt mycket från den upplevda verkligheten. Sant är att svängningarna varit stora, och så sent som i mitten av mars låg de flesta av ovanstående tillgångsslag runt nollan. Som tidigare nämnts i veckobrevet (läs mer här och här) går det fort både i hockey och på marknaden, och ett inte allt för vågat tips är att det kommer fortsätta att vara slagit på marknaden under 2023.
Utsagor av typen ”…resten av året”, ”nästa månad” och ”fram till hösten” bjuder dels på en intressant observation men är också en möjlighet att träna mentalt innan man löser biljett till tivolit/malströmmen. Observationen är såklart att de flesta prognoser, analyser, rekommendationer och ”tips” ligger i närtid, helt enkelt eftersom det är närapå omöjligt att veta vad som kommer att ske om ett år eller längre. Om inte annat var 2022 ett bra bevis på detta, eller för den delen första kvartalet i år. Alla framåtblickande utsagor baseras på information som är känd idag, och som bekant tillkommer hela tiden ny information som snabbt kan göra scenariot/analysen/rekommendationen obsolet. Samtidigt vet vi åtminstone hur riskpremierna i marknaden har sett ut historiskt, aktier har haft en genomsnittlig årsavkastning på runt sju till åtta procent, räntor mellan två till fyra procent. Sparande och investeringar är därför ett betydligt längre förlopp än vad det dagliga marknadsbruset representerar. För att dubbla sitt insatta kapital på aktiemarknaden krävs det runt tio år om man får sju procent i avkastning varje år. Det kräver ett helt annat perspektiv än marknadskakafonin på kort sikt när man ska hantera sin portfölj över tid. Att få ihop dessa två är som bekant inte helt enkelt, speciellt när marknaden går ned. Vår naturliga förlustaversion (det svider mer att förlora pengar än vad det smakar att vinna) är stark och periodvis svår att kontrollera, framför allt under riktigt negativa perioden på marknaden.
Jag har åtskilliga gånger tjatat om att kapitalmarknaderna, åtminstone hittills, fyllt sitt syfte i och med att de över tid faktiskt levererat ovan nämnda riskpremier, eller avkastning. Periodvis under stor vånda, fast tiden är portföljens bästa vän, oavsett vad du som investerare har för risknivå i din portfölj. Det är extra viktigt att ha i bakhuvudet under turbulenta tider som just nu, där årsavkastningar både kommit till och försvunnit under ett enskilt kvartal. Därför behöver du som investerare inte vänta på ”nästa sak” i marknaden, då är risken alltid att du börjar titta på enskilda träd snarare än skogen som helhet. Och det är sällan bra för den långsiktiga tillväxten!
PS. Precis när jag avslutade dessa rader plingade det till i inboxen. Och vad var det om inte en inbjudan till ett seminarium med titeln ”How well can you predict the year ahead”…