Rysslands invasion av Ukraina är i första hand en tragedi med stora mänskliga konsekvenser, vilket är viktigt att ha i bakhuvudet när man ska närma sig detta krig utifrån något sorts marknadsperspektiv. Reaktionen på gårdagens invasion blev, fullt förståeligt, en massiv risk-off-rörelse på marknaden, där riskfyllda tillgångar som aktier kom under rejäl press. Ryska aktier i dollar (RTS-index) föll med så mycket som 44 procent. Säkra hamnar, som amerikanska statsobligationer, valutor som dollarn, schweizerfrancen och yenen förstärktes, liksom guld. Och efter den initiala chocken börjar nu responsen från Väst att ta form.
De väntade sanktionerna infördes mycket riktigt under gårdagen och på pappret är det kännbara sanktioner av bland annat ryska banker, individer nära Putin och diverse förbud att exportera till exempel teknologi till Ryssland. Syftet är förstås att få den ryska ekonomin att bromsa maximalt i förhållande till sanktionerna. Fast frågan är också vilka spridningseffekter dessa sanktioner får tillbaka på Europa/Väst? I detta första läge lämnades energisektorn i Ryssland utanför sanktionslistan, liksom den ryska övriga råvaruexporten. Europa är beroende av rysk naturgas, speciellt Tyskland, och Ryssland är världens andra största oljeexportör (tredje största producent). Att sanktionera dessa sektorer skulle kunna få de redan höga energipriserna att stiga ytterligare, vilket i förlängningen riskerar bromsa ekonomin även i Väst. Dessutom skulle det kunna bidra till en än högre inflation, något som riskerar stramare penningpolitik från centralbankernas sida och därmed risk för ännu en broms på ekonomin. I ett värsta fall skulle det kunna leda till ett stagflationsscenario, låg eller obefintlig tillväxt och en hög inflation. I ett sådant scenario drabbas naturligtvis konsument- och bolagsförtroendet negativt och förstärker effekterna på ekonomin. Möjligen kan de uteblivna sanktionerna mot den ryska energisektorn förklara det faktum att aktiemarknaderna i USA under gårdagen öppnade kraftigt ned för att avsluta dagen på plus. Detsamma gällde för oljepriset, som steg kraftigt för att sedan sjunka tillbaka lika mycket. Även börserna i Europa reagerade med stigande kurser idag (25/2) och ryska aktier stiger runt 20 procent.
Osäkerheten på kort sikt är dock fortsatt hög och det är naturligt att man som investerare bara känner extrem rädsla. I en dylik miljö är det nära nog omöjligt att navigera, och tidsperspektivet blir mycket kort. Med full respekt för hur många känner så är risken att fatta fel beslut inte obetydlig när volatiliteten är så hög som den är. Gårdagen och i dag är för övrigt ett bra exempel på det. Det man då har att falla tillbaka på är sin långsiktiga plan för portföljen. Och hur än din fördelning mellan olika typer av tillgångar ser ut är det därmed vanskligt att ändra fördelningen om du ligger i linje med vad som är din långsiktiga risknivå. Det är tyvärr få tillgångar som håller emot i en så pass extrem marknadsmiljö som den vi nu upplever, men diversifiering hjälper en del och är ett av få sätt att hantera en okänd framtid. Tanken med en plan/strategi för portföljen är att den ska innehålla olika typer av tillgångar som tillsammans bildar en robust grund när det blåser snålt. Har du en strategi, håll dig till den. Det är lätt att låta den emotionella delen ta över, portföljstrategin är dock en möjlighet att låta den rationella delen styra, och den är avgörande för att portföljen över tid ska lyckas uppfylla sina mål.
Detta är inte den första krisen och definitivt inte den sista. Räkna som sagt med en fortsatt slagig marknadsmiljö på kort sikt, men ha också förtroende för din portföljstrategi. I första hand handlar det nu om att stoppa tragedin i Ukraina. Skulle så ske är det ett första steg för att sortera ut den besvärliga marknadssituationen.
Text: Michael Livijn